De medicinska åldersbedömningarna har stärkt rättssäkerheten – eftersom det är så svårt att på annat sätt bevisa att man är underårig. Så bemöter Migrationsverket kritiken mot åldersuppskrivningarna. Samtidigt menar Unicef att barns rättigheter åsidosätts på flera sätt i asylprocessen.
I förra veckan berättade Syre om svidande kritik mot åldersuppskrivningarna av unga asylsökande.
Det handlar både om läkare som anser att den metod som används vid de medicinska bedömningarna inte håller måttet och om kritik från asylrörelsen om brister i utredningarna som helhet.
Migrationsverket menar att rättssäkerheten upprätthålls och påpekar att det är upp till den asylsökande att göra sin ålder sannolik.
– Den som söker asyl har bevisbördan. Det innefattar även identitet och ålder, säger Axel Andersson, rättslig expert på Migrationsverket.
Han menar att rättsäkerheten stärkts tack vare de medicinska åldersbedömningarna. Detta eftersom det är så svårt för asylsökande att bli trodda på annat sätt. Ofta saknas skriftlig dokumenation från hemlandet och muntliga uppgifter räcker så gott som aldrig för att göra åldern sannolik, enligt gällande praxis.
– Därför vill jag hävda att rättssäkerheten ökat i och med att man erbjuder medicinska åldersbedömningar när det finns skäl att ifrågasätta åldern, säger Axel Andersson.
Unicef menar att barn i Sverige generellt har svårt att få sin sak prövad på ett rättssäkert sätt. Asylsökande barn är långt ifrån ett undantag.
– Asylprocessen behöver ändras på flera sätt för att bli rättssäker ur ett barnrättsperspektiv. Det handlar om hur barn kommer till tals, handläggares kompetens och om hur barns asylskäl bedöms, säger Christina Heilborn, Unicef Sveriges chefsjurist.
För att stärka rättssäkerheten för alla barn i Sverige kräver Unicef att regeringen skriver under ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som skulle ge barn en särskild klagorätt. Unicef föreslår att Barnombudsmannen ska få mandat att driva enskilda barns ärenden.
