Kriget i Ukraina skickar nu ut chockvågor över världen. En av alla effekter är skyhöga vetepriser och extremt höga priser på konstgödsel. ”Vi kommer att se mer hunger”, säger Madeleine Fogde, senior expert på Stockholm environment institute.
Det krigshärjade Ukraina är en av världens största exportörer av vete, så också Ryssland som nu är pålagt omfattande sanktioner. När de båda börserna i Chicago och Paris stängde i slutet av förra veckan hade priset på vete stigit till rekordnivåer, 40 respektive 29 procent på en vecka. Kriget hade satt sina spår.
Samtidigt hotas framtida skördar i Ukraina, när arbetskraft måste rycka ut i armén.
– Det finns stora risker med det här, konstaterar Madeleine Fogde, senior expert på Stockholm environment institute.
Hon tar Indonesien, Filippinerna, Bangladesh och Egypten som exempel, länder som importerar stora mängder med vete från Ukraina samtidigt som decennier av kraftig urbanisering gjort delar av befolkningen särskilt sårbar, då de inte längre kan bidra till sin egen matförsörjning.
"Kraftigt stigande priser"
– Fattiga länder med stora städer kommer att märka av det här, säger Madeleine Fogde.
Enligt nyhetsbyrån Reuters undersöker nu Egypten om landet kan byta handelspartners på grund av osäkra transporter från Ukraina. EU är ett av alternativen. Men kriget, sanktioner, exportstopp och dyrare produktion på grund av höjt dieselpris är inte det enda som riskerar att påverka matsäkerheten världen över. Priset på konstgödsel skjuter nu också i höjden. Ryssland är tillsammans med Vitryssland jättar på den globala marknaden för fosfor och kalium – två viktiga råmaterial för framställningen av konstgödsel. Men länderna är också stora aktörer när det kommer till kvävegödsel, som framställs med hjälp av naturgas.
– Redan före krigsutbrottet var det kraftigt stigande priser på energi och mineralgödsel, sedan har den ökningen gått ännu skarpare uppåt. Grunden är att energin gått upp i pris men också på grund av sanktionerna. Sedan lägger Ryssland begränsningar själva också, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen.
Kan det bli brist på gödsel?
– I första hand så är det en prispåverkan, men på längre sikt kan det nog uppstå brister också.
"Vi kommer att se mer hunger"
Högre priser på gödsel kan svenska lantbrukare och konsumenter klara av, tror Madeleine Fogde på Stockholm environment institute – även om det också här kan leda till mindre skördar, högre matpriser och att enskilda drabbas hårt. Värre kan det bli på andra håll i världen.
– Vi kommer att se mer hunger. Även om många afrikanska länder inte har råd med mineralgödsel kan det få betydelse för länder som Sydafrika som producerar mat för hela regionen.
Till årets växtsäsong har de flesta svenska lantbrukare redan köpt in gödsel. Men det norska bolaget Yara, som är en av världens globala aktörer på gödselmarknaden, skriver i ett pressmeddelande att det inte finns några lösningar på kort sikt, och att en av följderna kan bli att endast ”den privilegierade delen av världen får tillgång till tillräckligt med mat”.
Ett liknande budskap ger tysklands jordbruksminister Cem Oezdemir inför ett extrainkallat G7-möte om livsmedelssituationen i världen på fredag.
– Försörjningen av livsmedel i Tyskland och Europeiska unionen är tryggad, men större brister kan väntas i vissa länder utanför EU, särskilt där brist redan råder på grund av problem som torka, säger han i ett uttalande.
Redan före kriget mötte FN:s ambition om att utrota hunger till 2030 bakslag. I fjol visade den årliga rapporten från Global network against food crisis (GNAFC), att osäkerheten kring matförsörjningen ökar i världen och att antalet människor som behöver akut hjälp var den högsta på fem år.
– Pandemin har bidragit till att öka antalet hungrande, säger Madeleine Fogde.
"Kommer att ta tid"
Men på sikt hoppas hon att utvecklingen kan vändas till det bättre. Efter ett stort FN-möte i fjol med fokus på jordbruk och matsäkerhet har många länder stakat ut vägar för hur de ska kunna säkra försörjningen av näringsrik mat. Planer Madeleine Fogde nu hoppas ska bli verklighet, pådrivet av den allt osäkrare världssituationen.
– Men omställningen kommer att ta tid och det kommer att bli svårt, säger hon.
I Sverige hoppas hon att de höga priserna på konstgödsel kan snabba på omställningen till ett mer cirkulärt jordbruk, något som både skulle göra jordbruket mindre sårbart och minska miljöproblem som övergödning.
– Jag tror att det kommer att driva på utveckling och innovation, säger Madeleine Fogde.
Ett brutet kretslopp
Politiker och forskare har i årtionden brottats med hur vi ska återvinna den näring som tillförs det industriella jordbruket. Den största delen av jordbruksprodukterna konsumeras i städerna, för att sedan resultera i skit och kiss – eller det som på va-språk kallas ”avloppslam” och ”restvatten”.
Istället för att spridas på åkermark deponeras en stor andel av avloppslammet i deponier, då det anses hålla för dålig kvalité på grund av de miljögifter som också sköljs ned i avloppen.
Kvävet i restvattnet återförs till atmosfären med hjälp av bakterier, vilket förvisso gör att det inte bidrar till övergödningen, men leder till att det på nytt måste bindas i en energikrävande process, där man i dag använder naturgas. Men kväve kan också bindas från atmosfären på naturlig väg genom att odla kvävefixerande mellangrödor.
