Nu kommer en ytterligare pusselbit kring behandling vid könsdysfori, alltså när könsidentiteten inte stämmer överens med det biologiska kön som en person tilldelats vid födseln.

Det är forskare i USA som har tittat på hur den psykiska hälsan förändrats under det första året efter det att unga personer har påbörjat sin hormonbehandling. Bättre än före är slutsatsen.

— Det är jätteintressant och bekräftar det vi ser när vi träffar de här patienterna, säger Louise Frisén, docent och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

Psykiska symtom

Hon arbetar vid mottagningen för könsinkongruens och könsdysfori i Stockholm och träffar många unga som genomgår en behandling motsvarande den som undersökts i studien.

— Vi vet sedan tidigare att en stor andel av de unga med könsdysfori har psykiska symtom, något som också bekräftas i den här studien. Att de mår bättre redan ett år efter det att den könsbekräftande behandlingen startat är väldigt positivt, säger hon.

I studien, som publicerats i tidskriften Jama Network Open, följde man 104 unga med könsdysfori eller icke-binära personer mellan 13 och 20 år. Alla fyllde i skattningsskalor som bedömde graden av ångest, depression, självskada och självmordstankar.

Totalt var det 69 av deltagarna som fick pubertetshämmande hormon och beroende på upplevd könsidentitet, behandling med antingen östrogen eller testosteron. Övriga 35 fick inte någon hormonbehandling. Den psykiska hälsan följdes upp tre, sex och tolv månader efter behandlingsstart.

Vid studiens början hade i snitt 57 procent av ungdomarna medelsvår till svår depression. Efter ett år hade risken för depression sjunkit med 60 procent och för självskada och suicidtankar med 73 procent . För ångest såg forskarna ingen skillnad mellan grupperna.

— Många av de här individerna har haft ångestsymtom så pass länge att det förmodligen tar längre tid att komma till rätta med. De andra symtomen kommer senare i förloppet och det är förmodligen därför man ser en effekt redan efter ett år, säger Louise Frisén.

Omdebatterad fråga

Frågan om könskorrigerande vård har varit omdebatterad i Sverige under flera år. Nyligen meddelade Socialstyrelsen att hormonbehandling för unga med könsdysfori bara bör ges i undantagsfall. Kunskapsläget anses helt enkelt vara för dåligt om hur man väljer ut de som har nytta av respektive de som inte har nytta av en hormonbehandling.

Louise Frisén säger att det handlar om att även i fortsättningen göra individuella bedömningar. Det är dessutom mycket mer än själva hormonbehandlingen som är viktig förklarar hon. Patienterna följs upp regelbundet och erbjuds bland annat samtalsstöd och olika typer av gruppverksamhet.

— Vi gör väldigt noggranna utredningar innan en behandling påbörjas. Alla erbjuds också fertilitetsbevarande behandling för att ha möjlighet att spara ägg och spermier, säger hon.

Just nu pågår ett arbete om högspecialiserad vård där transvården av unga ska koncentreras till tre kliniker i landet istället för dagens sex. Beslut om vilka de blir är ännu inte fattat av Socialstyrelsen.

Petra Hedbom/TT