Enligt statistik från Internationella arbetsorganisationen ILO faller nästan 25 miljoner människor världen över offer för tvångsarbete, och en bred majoritet av dessa återfinns inom den privata sektorn. Nästan hälften av världens 152 miljoner barnarbetare tvingas utföra arbete som innebär en direkt fara för deras hälsa, säkerhet och utveckling.

I dag presenterar EU-kommissionen ett lagförslag om så kallad due diligence, som innebär att företag måste identifiera kränkningar och risker som kan uppstå i alla affärsrelationer och leverantörsled, och kunna visa att man har mekanismer för att hantera dessa om de uppstår. Det ska också kunna väckas åtal mot företag som inte vidtar åtgärder. I dag finns etiska riktlinjer på området, men de är frivilliga att följa.

– Det historiska är att man går bort från frivillighet och lagstiftar, säger Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige.

Berör bara 1 procent av företagen

Vägen fram till ett förslag har varit en lång process som har kännetecknats av ett stort engagemang från skilda aktörer. Det har funnits företagssammanslutningar som har tryckt tillbaka förslaget, samtidigt som enskilda företag varit positiva, berättar Hanna Nelson.

– Tyvärr matchar  den långa processen inte riktigt ansatsen. I första hand rör det storleken på företag som omfattas, det är verkligen bara jättarna. Det innebär att 99 procent slipper undan, och då tappar man målbilden som säger att alla ska ha samma spelregler. Vi hade velat se att alla företag och sektorer berördes, sedan kan man ha skrivningar där man kanske anpassar den administrativa bördan efter storleken.

Det finns också en risk för att vissa undantag i förslaget gör att företag ändå kan kringgå lagstiftningen och göra upp separata avtal som lägger ansvaret på underleverantören.

– Vi måste komma åt det yttersta ansvaret och då måste det vara samma för alla företag. Det blir svårt för de stora att ta ansvar om mindre leverantörer under dem inte behöver göra det, säger Hanna Nelson.

Omöjligt kontrollera hela värdekedjan

EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C), som tillhör gruppen Förnya Europa, är istället lättad över den gräns som kommissionen dragit vid företag med minst 250 anställda.

– Det hade varit orimligt att lägga det här omfattande ansvaret för hela värdekedjan, liksom den administrativa bördan, på små och medelstora företag. De har helt enkelt inte resurserna för att kontrollera hela sin värdekedja, skriver hon i en kommentar.

Hon konstaterar vidare att ju större företaget är desto större påverkan har det i regel på omgivningen, varför det också är rimligt att man tar ett större ansvar för sin värdekedja.

Sverige kan påverka

Detta håller inte De gröna i EU-parlamentet med om. Gruppen har varit flitiga förespråkare för en lagstiftning, och förslaget välkomnas av EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP). Att endast en bråkdel av företagen omfattas är dock besvärande, anser hon. 

– Det duger verkligen inte. Vi gröna kommer kämpa för att lagen ska omfatta alla företag. Därtill hade vi velat se mycket mer konkreta krav kopplade till företagens ansvar för klimatet, skriver Bah Kuhnke i en kommentar till Syre.

Nu ligger förslaget på EU-parlamentets och ministerrådets bord, vilket betyder att två parallella processer kommer att pågå framöver, och troligen in i 2023 då Sverige tar över ordförandeskapet i EU-rådet.

– Idag är det inte tydligt vad Sverige driver, så det är vår första fråga till handelsministern – vilken är Sveriges position? undrar Hanna Nelson på Oxfam.

Syre har sökt utrikeshandelsminister Anna Hallberg. 

Artikeln har uppdaterats.