VÄRLDEN Osamu Kusumoto, ordförande för Asiens förbund för befolkningsutveckling, påpekar att det behövs mer forskning kring frågan om så kallad fertilitetsövergång, ”fertility transition”. Ett fenomen som handlar om övergången från hög fertilitet till låg, som först inleddes i Nordamerika och Västeuropa, och som sedan spridit sig till utvecklingsländer i Asien, Latinamerika och Afrika.

Vissa experter menar att skiftet främst hänger samman med minskande dödstal, medan andra anser att det i första hand handlar om kulturella och socioekonomiska faktorer.

– Värderingar styr beteendet, säger Osamu Kusumoto och lyfter fram Mongoliet som ett exempel.

Under 1950-talet påbörjades en snabb social utveckling i Mongoliet, med hjälp från Sovjetunionen. Skolväsende och sjukvård förbättrades och en barnbefrämjande politik ledde till en mycket snabb befolkningstillväxt. Från slutet av 1950-talet och fram till 80-talet ökade Mongoliets befolkning från 780 000 invånare till över två miljoner.

När sedan Sovjetunionen föll samman minskade snabbt födelsetalen i Mongoliet i vad som framstår som efterverkningarna av försämrade socioekonomiska villkor.

Flera forskare, däribland Osamu Kusumoto, menar att fertilitetstalen i det Centralasiatiska landet även hänger samman med övergången till demokrati och marknadsekonomi. Ökad frihet har exempelvis även stärkt kvinnorna. Till skillnad från i många andra utvecklingsländer är mongoliska kvinnor bättre utbildade än männen, och deras arbetslöshetstal är dessutom lägre. Ökad tillgång till utbildning har lett till senare äktenskap och att fler väntar med att skaffa barn.

Frågan om fertilitet är viktig även för FN:s hållbara utvecklingsmål, påpekar Osamu Kusumoto.

– För att utvecklingsmålen ska kunna infrias är en förståelse av fertilitetsövergången avgörande. Det behövs fungerande sociala satsningar för att bemöta snabba förändringar. Hög fertilitet och extremt låg fertilitet kan skada samhällen, slår han fast.

Japan är en av Asiens mest välmående länder – samtidigt har landet upplevt hur fertilitetsnivåerna sjunkit till ohållbart låga nivåer. Något som i sin tur har skapat oro för vilka sociala och ekonomiska konsekvenser detta kan få. I dag föder en japansk kvinna i genomsnitt 1,44 barn, vilket lett till att landets befolkning har minskat med en miljon bara under de senaste fem åren.

Ett japanskt forskningsinstitut har beräknat att om den nuvarande trenden fortsätter så kommer landets befolkning, som i dag består av 126 miljoner invånare, att minska till 88 miljoner till 2065 och till 51 miljoner till 2115.
I ett samhälle med få barn och ungdomar skapas en ond cirkel där konsumtionen går ned, vilket skadar ekonomin, vilket i sin tur leder till att familjer drar sig för att skaffa barn, vilket ytterligare slår mot ekonomin.

Detta samtidigt som en stigande medellivslängd och en större andel seniorer bland befolkningen innebär mindre statliga intäkter och ökande utgifter.
På den andra änden av skalan finns ett land som Nigeria, som upplever en mycket snabb befolkningstillväxt. År 2050 beräknas landet bli världens tredje största befolkningsmässigt.

FN beräknar att en tredjedel av mänskligheten – nästan fyra miljarder – kommer att vara afrikaner 2100. Befolkningsökningen kan slå mot de globala hållbarhetsmål som handlar om att utrota fattigdomen och skapa en fredlig värld där välstånd råder.

– Från det perspektivet är frågan om fertilitet avgörande om målen ska kunna uppnås, säger Osamu Kusumoto.