För första gången någonsin har Kina tagit med odlat kött och växtbaserade ägg i sin jordbruksplan. Kött, som odlas direkt från djurceller, har flera fördelar i form av mindre utsläpp och mindre mark- och vattenanvändning. Kinas klimatsatsning på odlat kött förutspås få avgörande betydelse för hur snabbt cellbaserat kött kan nå marknaden.

Hos de europeiska företag som utvecklar odlat kött är tanken att cellbaserat jordbruk ska kunna bli så kostnadseffektivt att det kan konkurrera med massproducerat industrikött, få ner utsläppen rejält och göra det bättre för djuren. Istället för att miljarder djuren hålls instängda och slaktas kan ett mindre antal djur hållas utan att behöva slaktas.

Efter den första reaktionen att odlat kött känns onaturligt brukar en annan tanke följa, nämligen: hur naturlig är egentligen dagens djurproduktion? I produktion av odlat kött kan djuren gå utomhus. Det blir även möjligt att hålla mer hälsosamma raser istället för djur som avlats för att producera så mycket som möjligt. Celler för köttodling kan tas med en för djuren smärtfri biopsi.

Flera länder satsar på utveckling av odlat kött samt utveckling av vegoprodukter. Danmark presenterade nyligen en jordbruksplan med en rekordsatsning på utvecklingen av växtbaserade livsmedel och gröna proteiner, såsom odlat kött.

Utan minskad djurproduktion har vi ingen chans att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, även om alla fossila utsläpp skulle stoppas. Till och med tvågradersmålet blir svårt att nå. Att minska utsläppen från djurindustrierna är en möjlighet för att snabbt minska mängden växthusgaser i atmosfären. Lägg därtill alla andra fördelar i form av förbättrad folkhälsa och minskat tryck på ekosystemen.

I det sammanhanget känns det främmande att Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar menar att prat om minskad köttkonsumtion är moraliserande och inte prioriterat i partiets valplattform. Vänsterpartiet ska prioritera strukturella lösningar, till vilka Dadgostar räknar omställningen till fossilfri industri men inte tycks räkna omställningen till minskad köttkonsumtion.

Det är just politiska prioriteringar som eldar på klimatkrisen med billigt kött. Regeringen har precis meddelat att de ger stödmiljoner till kyckling- och grisproduktion. Ett exempel på hur pengar pumpas in i två av de mest intensiva djurindustrierna istället för att låta pengarna gå till en strukturell omställning för minskad köttkonsumtion, “mindre men bättre” kött samt utveckling av alternativ.

Det räcker att slänga en blick på handelns senaste Vegobarometer för att få inspiration till strukturella förändringar. Konsumenterna efterlyser lägre priser på vegoprodukter, bättre produktutveckling och fler vegoprodukter gjorda på svenska råvaror för att få stöd i att minska köttkonsumtionen ytterligare. Se där, flera bra förslag på strukturella förändringar att klistra in i valplattformar för att visa att man menar allvar med sin klimatpolitik.