– Vårt beteende förändras så att vi är mer ute i den offentliga miljön. Vi äter och dricker och det är ökad tillgänglighet, säger Johanna Ragnartz, vd för organisationen Håll Sverige rent.

Och parkbesöken ökar när solen äntligen tittar fram. Men välfyllda parker innebär också mer städning från kommunernas håll.

– Det är klart att ju fler människor som är ute i parkerna desto mer skräp blir det för oss att ta reda på, säger Mia Manfredsson på Göteborgs stads parkförvaltning.

Majoriteten av det som slängs är tobaksskräp, men även mycket plast och matrester hamnar på marken.

Plasten största problemet

Enligt Johanna Ragnartz är plastskräpet det största problemet. Det kan i förlängningen brytas ned till mikroplaster som hamnar i sjöar och hav.

– Vi pratar plast i haven och det är klart att det är ett jätteproblem, men plast på land försvinner inte där heller, säger hon.

Skräpet kan även locka till sig ovälkomna besökare. Råttökning i städerna kan delvis härledas till slängd eller tappad mat.

– En råtta behöver ungefär 15 gram mat för att överleva på ett dygn. Tänk då att man lämnar en fjärdedels pizza, det blir ju rena rama festivalen för en råttfamilj.

Johanna Ragnartz nämner även otrygghet som en konsekvens av skräpiga parker.

– En otrygg plats drar ofta till sig större problem. Om en plats förblir nedskräpad drar det till sig klotter och skadegörelse, säger hon.

Få som bötfälls

Sedan 2011 är det möjligt för polisen att bötfälla den som skräpar ner på allmän plats. Men antalet som bötfälls är försvinnande litet.

Även om lagen inte verkar ha haft önskad effekt så tror Johanna Ragnartz inte på att skärpa lagen ytterligare. Inte heller är det så enkelt som att öka antalet papperskorgar på offentliga platser.

Johanna Ragnartz berättar om exempel där man helt tagit bort offentliga papperskorgar med resultatet att folk i stället tar med sitt skräp. Hon menar att papperskorgar kan signalera att det är någon annan som tar ansvar.

Snarare handlar det om att arbeta med att ändra attityder och beteenden. Och Johanna Ragnartz tycker att kommunerna kan ta ett större ansvar. Enligt henne är det bara 16 procent av kommunerna som vet vad nedskräpningen kostar dem.

– Jag tror att om de hade vetat vad det kostar så hade incitamentet att arbeta förebyggande varit större.