Just nu byggs Sveriges största laddningsplats för eldriven tung trafik i Malmö. Initiativet kommer från ett familjeägt logistikföretag som också ska producera elen som behövs på en gammal släktgård i skånska Perstorp.
– Sopsortera i all ära, men jag sitter på en möjlighet att göra något större. Med en tvååring och en sexmånaders bebis så tänker man såklart på hur framtiden ska bli för dem. Det kan smyga sig på lite klimatångest och då vill man försöka göra skillnad, säger Victor Falkenklev, vd på Falkenklev logistik.
Naturvårdsverket anser att klimatnyttan med anläggningen är god och går in och stöttar med halva finansieringskostnaden för laddparken, som totalt kostar 18 miljoner att bygga.
Öppen för alla
Det rör sig om en publik laddpark, öppen för alla. Totalt blir det 40 laddplatser när allt är klart, vilket kräver tekniska lösningar på hög nivå och inbegriper ett stort batterilager som både lagrar el och frekvensreglerar nätet i det tekniktunga projektet.
– När flera fordon ska ladda samtidigt krävs det enorm effekt och en sådan här anläggning för tung trafik, i den här skalan, har inte byggts förut i Sverige.
Även om den nya laddningsplatsen är anpassad för eldrivna tunga fordon, finns det inget som hindrar privatpersoner med elbil att utnyttja den. Den avancerade tekniken innebär att det går att snabbladda ett fordon på under en timme och tanken är att den ska vara öppen dygnet runt.
Laddparken är en del i ett större projekt med tre faser. Den första fasen inleddes nyligen med byggandet av en stor solcellspark i Perstorp, fem mil öster om Helsingborg. Elen som produceras där ska användas för att säkra grön el till transporterna i företaget.
– Det var min morfar som grundade Falkenklev logistik. Hans bror var skogsägare och när han gick bort så förvärvade min mor Marita gården i Perstorp. Där bygger vi nu en solcellspark på 1,5 hektar som kommer att producera 1,5 miljoner kilowattimmar el.
Den nya solcellsparken innebär en investering på 7,5 miljoner. Den kommer att stå färdig i början av sommaren. Fas två – laddparken – beräknas vara färdigbyggd under tidig höst, i september-oktober. Den tredje fasen innebär att fordonsparken rent konkret blir elektrifierad. Fem eldrivna Scania-lastbilar är redo att tas i drift i november.
En konventionell, dieseldriven lastbil kostar runt en miljon. För en eldriven lastbil är priset minst tre gånger så högt. Den tredje fasen av projektet kostar alltså ungefär 15 miljoner, vilket totalt gör en total investering på drygt 40 miljoner.
Långsiktig investering
På kort sikt är investeringen svår att räkna hem rent ekonomiskt. Enligt Victor Falkenklev är det inte alla kunder som är beredda att betala för dyrare transporter.
-Det är tyvärr inte alltid kundernas önskemål som driver utvecklingen, konstaterar han.
Även om han upplever att det finns en stor vilja till omställning i branschen, finns det också en stor osäkerhet.
Enligt de svenska klimatmålen ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, minska med minst 70 procent fram till år 2030, där man använder år 2010 som utgångspunkt. Men det finns flera alternativa vägar till målet.
– Vi, tillsammans med kollegorna i branschen, testar många olika alternativ, säger Victor Falkenklev. Gas, HVO, el… Det är inte lätt att välja rätt. Priserna på bränsle har ökat rejält och precis som mycket annat kommer transporterna att gå upp i pris.
Framtidssäkrar verksamheten
Fordon som drivs med egenproducerad el är därför enligt honom ett sätt att framtidssäkra verksamheten. Han ser det som ren bonus om satsningen gör att det kommer in kunder som efterfrågar gröna transporter.
– Vi tjänar inte pengar på detta utan det handlar mer om en långsiktig plan där man testar och provar sig fram. De lastbilar som kommer in i verksamheten nu rullar inte jättelångt, man kan inte köra 40 mil om dagen utan kanske 10-15 mil. Så räknar man antalet gröna mil blir det inte så stor skillnad för miljön. Men batteritekniken blir bättre och räckvidden ökar. Jag ser det här som ett framtidsexperiment.
Företaget har i dagsläget en fordonsflotta på mellan 140-145 lastbilar. I november blir alltså fem av dem eldrivna. En droppe i havet kan tyckas.
– Man måste börja någonstans och vi kommer att byta ut allt fler lastbilar från år till år. När alla dieseldrivna lastbilar är utbytta så kommer vi att se en stor miljövinst samtidigt som vi förhoppningsvis kan hjälpa många andra åkerier att våga välja el och ladda hos oss, menar Victor Falkenklev.
Planer för mer elproduktion
För att säkra tillgången till egenproducerad el har man redan börjat snegla på grannen. Eller snarare grannens tak. Från och med 1 januari har nämligen nya regler börjat gälla för överföring av solel mellan fastigheter.
– Vi har ett väldigt stort granntak i närheten som vi ska försöka arrendera och använda för ännu en solcellsanläggning. Ju fler dieselbilar vi byter ut desto mer solenergi kommer vi att behöva. Det är ju perfekt att kunna bygga utan att ta ny mark i anspråk. Samtidigt blir det väldigt konkret och tydligt hur el som kommer från solen på taket går in i laddparken där vi laddar våra fordon, menar Victor Falkenklev.
Fakta, transportsektorn
Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Huvuddelen av utsläppen kommer från vägtrafiken, både personbilstrafik och tunga fordon, där personbilstrafiken står för den största delen.
2010 släppte tunga lastbilar ut 4,82 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Pandemiåret 2020 var siffran 3,02 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
För personbilstrafiken var motsvarande siffror 12,28 respektive 9,45.Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget står för lika stora utsläpp som hela personbilstrafiken i Sverige.
Enligt de svenska klimatmålen ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, minska med minst 70 procent fram till år 2030, med år 2010 som utgångsår. Halvvägs till målet, år 2020, hade tunga lastbilar minskat utsläppen med 37 procent.
Tre ansatser är enligt Naturvårdsverket centrala för att minska utsläppen från transportsektorn:
1. Transporteffektivare samhällen genom smart samhällsplanering.
2. Energieffektivisering av fordon.
3. Omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel och elektrifiering.