Tuffa tag väntar när EU:s medlemsländer ska försöka enas om nästa långtidsbudget. Åsikterna gick rejält isär om både storlek och innehåll i dagens första ministerdebatt.
För svensk del är det framför allt storleken som ogillas. Enligt regeringens beräkningar kan EU-kommissionens budgetförslag medföra en 35-procentig ökning av den svenska EU-avgiften, vilket inte alls gillas i Rosenbad.
– Jag kommer att vara stenhård, naturligtvis. Vi tycker inte att det finns någon möjlighet att vi ska gå upp så mycket som föreslås. Det är helt orimligt, sade EU-minister Ann Linde (S) redan på väg in till dagens möte i Bryssel.
– Det finns vissa saker som är positiva. Det kommer jag naturligtvis att lyfta upp, till exempel att man ska höja klimatandelen. Men jag tror att det viktigaste är att alla länderna får klart för sig att vi kommer att ha en väldigt tuff inställning i förhandlingarna, sade Linde.
I ministerdebatten fick budgetförslaget som väntat kritik från olika håll.
Länder som Estland och Portugal talar sig varma för att till och med öka budgeten ännu mer, medan exempelvis Nederländerna ger stöd åt de svenska kraven på en minskning.
– Ett mindre EU måste innebära en mindre budget. I sin nuvarande form är kommissionens förslag inte acceptabelt för den nederländska regeringen, sade EU-minister Stef Blok i debatten.
Polen kritiserade tanken på att kunna stoppa ekonomiskt stöd till länder som inte anses uppfylla EU:s rättsstatskrav, medan Frankrike inte vill skära lika mycket som EU-kommissionen i jordbruksstödet. I gengäld vill man gärna omedelbart bli av med de rabatter på EU-avgiften som bland annat Sverige har och som EU-kommissionen har tänkt sig att fasa ut.
– Varför vänta i fem år? Det finns ingen anledning att ha några rabatter efter Storbritanniens utträde, sade EU-minister Nathalie Loiseau.
Ann Linde betonade i sitt inlägg bland annat att Sverige är väldigt kritisk mot budgetökningen, men gillar tanken på att länder måste stå upp för EU:s gemensamma värderingar för att få stöd.
Frågan om att låta EU ta in mer budgetpengar på egen hand kallade hon ”känslig” och något som måste utredas mer. Och hon manade till kvalitet snarare än tempo i förhandlingarna.
– Ett bra resultat är viktigare än ett snabbt resultat, sade Linde i debatten – som ordförandelandet Bulgariens utrikesminister Ekaterina Zacharieva avslutningsvis sammanfattade som ”väldigt ärlig, med en ganska stor variation mellan åsikterna”.
EU-kommissionen hoppas att EU-länderna ska kunna enas om budgeten redan i år, så att processen är färdig i tid till EU-valet i maj 2019. Få länder tror dock att det är möjligt.
– Det tror jag är en önskedröm, sade Ann Linde i Bryssel.
Fakta: EU-kommissionens budgetförslag
EU-kommissionen lade den 2 maj fram sitt stora förslag till ny långtidsbudget i EU för åren 2021–27. Totalt landade budgeten på 1 279 miljarder euro – motsvarande ungefär 1,11 procent av EU-ländernas totala intäkter, BNI.
De största utgiftsposterna är fortsatt regionalpolitiken (35 procent) och jordbrukspolitiken (30 procent), även om båda posterna minskas avsevärt jämfört med nuvarande långtidsbudget.
Fler detaljer om enskilda satsningar och program väntar senare vid särskilda presentationer den 29 maj (jordbruk, miljö och regionalpolitik), 6 juni (forskning och innovation) samt 12 juni (migration, säkerhet och försvar).
EU-kommissionen hoppas att EU-ländernas stats- och regeringschefer ska kunna enas om budgeten i god tid före nästa års EU-val som hålls den 23–26 maj 2019.
