Byggbranschen har länge pekats ut som en av de branscher där machokulturen är mest utbredd. För att försöka kartlägga hur stort problemet är och kunna öka jämställdheten inom branschen genomför branschorganisationen Byggcheferna sedan 2020 en undersökning, ett slags machoindex, som baseras på en enkät som skickas ut till drygt 1800 chefer i branschen.

Macho-indexet ökar

Årets undersökning visar att machokulturen inom branschen växer. I mars 2020 hamnade indexet på 46 procent. I år har siffran – som reflekterar en genomsnittlig sammanvägning av hur utbredd machokulturen är – stigit till 50 procent. Det innebär i praktiken att hälften av cheferna inom samhällsbyggnadsbranschen i Sverige anser att det finns en machokultur på deras arbetsplatser. Sju av tio chefer uppger att det förekommer diskriminerande skämt på arbetsplatsen, varav de flest förekommande handlar om etniskt ursprung, sexuell läggning och ”hur kvinnor är”.

– Illavarslande att siffran stiger, säger Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius i en kommentar i Byggcheferna. 

Men att siffran stiger behöver inte betyda att machokulturen är mer utbredd i dag. Det kan också innebära att medvetenheten om kulturen är större och fler reagerar på grova skämt och nedlåtande kommentarer. Ett mönster som kan läsas av i årets undersökning är exempelvis att det är fler kvinnliga chefer och chefer som är yngre än 40 år, jämfört med övriga, som upplever att det förekommer diskriminerande skämt på arbetsplatsen.

Högst index inom bygg

Resultatet av machoindex 2021 visar också att det finns skillnader mellan olika delbranscher. Bland tekniska konsulter hamnar indexet exempelvis på 39 procent, inom installation på 47 och fastighet på 44 procent. Bygg- och anläggning är den delbransch där macho-kulturen verkar vara mest utbredd – där har indexet ökat från tidigare 47 procent till dagens 52 procent.

En förklaring skulle kunna vara att det kan vara svårare att upptäcka och bemöta machoattityder inom tjänstesektorn, där de kan kläs i ett mer välpolerat språk, enligt Jeanet Corvinius. Det skulle exempelvis kunna handla om att den som gör ett sexistiskt eller rasistiskt uttryck snabbt tillägger att ”så får man inte säga”.

Könsfördelningen inom de olika delbranscherna kan också ha betydelse för machoindexet, menar Jeanet Corvinius. Andelen kvinnor som är tekniska konsulter är exempelvis högre än inom byggbranschen. Men även om macho-attityder kan förekomma i större utsträckning på arbetsplatser med färre kvinnor, kan fler kvinnliga medarbetare, som ofta tenderar att vara mer medvetna om machokultur, samtidigt leda till ett högre index.

– Ja, både köns- och åldersfördelning spelar roll. Men det slår åt båda hållen, för ofta är det yngre personer och kvinnor som är mest medvetna om machokulturen. Att siffran har stigit inom bygg skulle alltså kunna tolkas som att fler förstår hur gamla normer ligger bakom många av branschens problem. Normer förskjuts över tid, en yngre generation är mer uppmärksam på sådant som en äldre generation aldrig har tränats i att uppmärksamma, säger Jeanet Corvinius till Byggcheferna.

Hon tillägger dock också att coronapandemin kan ha påverkat arbetet med machokulturen negativt, då mycket fokus inom branschen hamnat på att hantera nya arbetssätt och ökat hemarbete.

Hela rapporten från årets undersökning finns att läsa här: Mer eller mindre macho?