Färska groddar är gott – och groddar på burk är gott på ett annat sätt. När man konserverar sina egna groddar får man det bästa av båda. Och mer därtill.
Mina äventyr med groddar av olika slag har resulterat i en hel del groddar. De mer finlemmade av dem åt vi upp så snart vi kunde, de är inte mycket att spara. En del överblivna groddar stoppade jag ner i kokosfibrer i olika krukor för att få små trädgårdar. Nåt vill jag ha att pyssla med även om det är mörkt och kallt. Skott av ärtor och solrosor är särskilt lyxigt tycker jag. Jag blötlade en näve gula ärtor och pillade ut solrosfrön från en vildfågelblandning och sådde lite här och där också.
De grövre, som kikärter och mungbönor kan ges ett längre liv genom konservering. Enklast är att fylla en påse eller burk med dem och frysa in. Råa. Det är ingen idé att förvälla dem, infrysningen gör samma sak som förvällning – spränger cellerna i grodden och gör dem så där sladdrigt härliga. Jag brukar chocktina dem med kokande vatten, låter dem rinna av och kallna innan jag kryddar och äter som en ljummen sallad. Ett par droppar sesamolja, lite chili, soja och risvinäger så blir det en av de godaste sidorätter jag lagar.
Ballast är det ändå att konservera sina egna groddar. Som med all annan konservering häller det att hålla koll på hygienen. Det kan vara farligt med dåliga konserver. Framför allt är det viktigt att kasta allt som jäser eller bubblar. Undertrycket som uppstår under konserveringen ska finnas kvar, dvs locket ska ploppa på en burk med skruvlock. Men grönsaker är tämligen ofarliga. Om nåt går snett jäser de eller möglar oftast och du kommer ändå inte vilja äta dem då.
Bäst resultat blir det i tryckkokare, då får du i bästa fall en helt steril produkt som kan stå hur länge som helst, men det går lika bra att konservera i ugnen. Fyll en burk med groddar och täck med vatten med salt, en matsked salt per liter. Jag brukar koka upp vattnet först så att saltet löser sig.
Krydda eller inte är den svåra frågan. Jag vill gärna ha med några pepparkorn, hel koriander eller lagerblad, men det kräver lite extra renlighet, kryddor kan bli stående länge på en hylla och samla på sig allehanda snusk. När jag är extra noga täcker jag kryddorna med lite kokande vatten i en skål innan jag lägger ned dem bland groddarna.
Jag ställer ugnen på 120 grader, skruvar på locket på burken och ställer den i ugnen. När innehållet kokat några minuter brukar jag ta ut burken. Jag har förvarat sådana burkar i rumstemperatur i månader, men för det mesta ställer jag dem i kylen.
