Konsumtionen och importen av hästkött i EU har minskat drastiskt mellan åren 2000 och 2015, bland annat efter minskad produktion i Italien och den så kallade hästköttsskandalen 2013, som skakade EU efter att importerar kött i livsmedelsbutikerna, som var märkta som ko- och kalvkött, visade sig komma från bland annat häst. Men EU är fortfarande den främsta konsumenten av hästkött i världen och importen har åter börjat stiga sedan 2017.

Detta trots att flera problem med hästköttshandeln har uppdagats under senare år, både i kontroller som utförts av EU-kommissionen och i samband med undersökningar av icke-statliga organisationer (NGO:s). Det gäller bland annat livsmedelssäkerhet och allvarliga brister i djurskydd. Ett av de länder som har varit föremål för kritiken, som mestadels riktats från djurrätts- och djurskyddsorganisationer, är Kanada. Landet exporterar årligen drygt 1350 ton hästkött till EU.

Sedan USA stängde alla sina hästslakterier 2007 har de istället exporterat djuren levande till Kanada – som slaktar dem och säljer vidare till EU. Det har bland annat gjort det svårt att spåra djurens härkomst och säkerställa om de är uppfödda för slakt eller är sällskapsdjur eller tävlingshästar som medicinerats med ämnen som inte rekommenderas för mänsklig konsumtion. Än värre har det varit med djurskyddet, där det än i dag förekommer allvarliga brister, enligt flera djurrättsorganisationer.

Döda föl och skadade hästar

2019 dokumenterade Animal welfare foundation, AWF, hur tusentals ”slakt”-hästar på en gård i Alberta hölls i utomhushagar, utan skydd, i upp till 33 minusgrader. Videofilmer från platsen visar hur hingstar och ston i olika åldrar hålls tillsammans. Enligt organisationen är flera av stona på plats dräktiga – andra har tvingats föda sina föl i snön.

En videofilm visar ett fruset, dött föl som uppmärksammas av andra hästar. Vid ett annat tillfälle ses hästar med obehandlade öppna sår och ligaturer. Även under 2013 gjordes liknande observationer och ett ytterligare besök i februari 2021 visar att förhållandena ännu inte förbättrats, uppger AWF.

Paraplyorganisationen Eurogroup for animals, där även AWF ingår, menar att förhållandena inte är unika – det är vanligt att hästar som ska slaktas för export hålls under plågsamma förhållanden i väntan på slakt, bland annat på grund av EU:s regelverk om livsmedelssäkerhet. Det rådande regelverket ställer nämligen krav på att hästar ska förvaras i exportlandet i minst sex månader innan djuren – eller köttet från dem – kan importeras till EU.

– Tanken är att djuren under den här perioden ska bli fria från alla ämnen som EU anser att exportlandet inte kan säkerställa inte har getts dem innan de kom till landet, säger Stephanie Ghislain, projektledare för handel och djurskydd på organisationen Eurogroup for animals.

Samtidigt ställs inga krav på att djuren ska hållas under förhållanden som överensstämmer med EU:s egna djurskyddsstandarder, vilket ofta orsakar misär, likt de förhållanden som syns i videofilmerna.

– Det leder mestadels till att djuren hålls på karga foderplatser. Dessutom finns det ämnen som i EU inte får ges till djur som slutar i livsmedelskedjan men som aldrig kan elimineras helt med hjälp av 6-månadersregeln. Därför bör det finnas en reflektion om kostnaden och nyttan av att denna metod, anser Stephanie Ghislain.

Uppmanar EU till ansvar

Nu uppmanar Eurogroup for animals och Canadian Horse Defence Coalition i ett gemensamt brev till EU-kommissionen och den kanadensiska ministern för internationell handel att agera för att få ett stopp på lidandet. Något som de menar kan uppnås genom att frågan aktualiseras i CETA:s (Comprehensive economic and trade agreement) regulatoriska samarbetsforum mellan EU och Kanada.

– Det finns för tillfället inga bestämmelser och djurskyddssamarbeten i avtalet, men CETA har tidigare skapat ett forum för att diskutera regulatoriska frågor (Regulatory cooperation forum) och djurskydd listades som ett ämne som kunde diskuteras, förklarar Stephanie Ghislain och fortsätter:

– EU tog då upp ämnet och föreslog att man skulle diskutera långväga transporter med Kanada. De gjorde det i ett år eller så men inte med så stor framgång. Nu överväger EU fortfarande vilka ämnen man kan ta upp med Kanada och vi uppmanar nu därför EU och Kanada att diskutera hästskyddsfrågor inom den samarbetsmekanismen, säger Stephanie Ghislain.

Syre: Vilka ytterligare alternativ finns för att förbättra villkoren för hästarna, utöver CETA:s samarbetsforum?

– EU:s allmänna jordbruksdirektiv nämner skyldigheten att ha skydd (husrum, reds anm.) tillgängliga – men det gäller inte import. Tekniskt sett är det alltså inte möjligt att använda befintliga regler för att förhindra detta, säger Stephanie Ghislain.

Enligt henne finns det i nuläget två alternativ som skulle kunna vara effektiva.

– Att arbeta med 6-månadersregeln eller att försöka få stopp på handeln, antingen baserat på att EU:s spårbarhetskrav inte respekteras – vilket har bekräftats genom EU-kontroller – eller driva på för ett förbud baserat på etiska skäl.

Hon understryker dock att det finns svårigheter att gå vidare med det senare, då det även produceras hästkött i Europa, om än under andra förhållanden.

Förbud av levande exporter aktuellt

Frågan om djurskyddsstandarder för hästar i Kanada har åter blivit aktuell efter att premiärminister Justin Trudeau, som fick förnyat stöd av väljarna i nyvalet i september, gett i uppdrag åt jordbruksminister Marie-Claude Bibeau att arbeta med frågan om ett exportförbud av levande hästtransporter för slakt.

– Tidpunkten har aldrig varit bättre för att diskutera hästvälfärd nu när det har blivit en prioritet för den kanadensiska regeringen att förbjuda export av levande hästar, främst på grund av dåliga transportförhållanden, säger Sinikka Crosland, ordförande för Canadian horse defense coalition, i ett pressmeddelande.

I Kanada är det tillåtet att transportera hästar i upp till 36 timmar utan tillgång till vatten, foder eller möjlighet till vila.