Med stormsteg kliver vi in i 2022. Nytt år, nya utmaningar, men på många sätt samma gamla vanliga lunk. Till exempel debatten om barn och porr.

Trots Barnombudsmannens stora och gedigna rapport som kom 2021 och som undersökte vad forskningen sa om porrens påstådda skadeverkningar, barns konsumtion och hur barn reagerar på vuxnas inställning till porr, så ser debatten ut som om den där rapporten aldrig existerat.

Istället för att se allt positivt rapporten visar, så som att barn inte längre är så intresserade av porr trots enklare tillgång än någonsin, att de ifrågasätter innehållet och att de nästan alltid sett porr första gången för att de själva ville, så väljer man att antingen förtiga rapporten helt eller hävda att den måste vara felaktig. Det är som om man vill att barn ska konsumera porr och fara illa av det så att det finns något att förfasas över (och tjäna pengar på).

Ta organisationen Porrfri barndom. De har nyligen beviljats över 8 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för ett projekt som i allt väsentligt är deras vanliga arbete. De ska göra en plattform där föräldrar och skolpersonal kan lära sig om ”porrens skadeverkningar” (detta i total strid med den samlade vetenskapen) och pusha för porrfilter.

Porrfilter är också något som forskning visat inte fungerar. Jag gjorde nyligen ett test av det filter vars skapare ska ingå som expertstöd i Porrfri barndoms arbete med sin nya plattform. Filtret blockade alla sökningar kring sexualitet, till exempel om ett barn försöker söka info om homosexualitet. Det blockade också alla sökningar om någon försöker söka information eller hjälp om sexuella övergrepp eller våldtäkt.

Faktum är att appen blockade såväl skaparnas egen hemsida som Porrfri barndoms, eftersom båda har ordet ”porr” utskrivna på sina sidor … Detta borde vara helt uppenbara brister med filterlösningar, brister som man vill undvika att barn utsätts för. Bristerna i just denna specifika app har dessutom varit kända för skaparna länge utan att åtgärdas. Detta är alltså vad Porrfri barndom fått miljontals kronor för att övertala skolor och familjer att utsätta sina barn för. Allt i den falska kampen för barnens sexuella hälsa, som mest verkar gå ut på att barn inte ska ha någon sexualitet alls.

Inför det nya året hade man kunnat hoppas på lite uppvaknande för vad skrämselpropaganda och polarisering debatter faktiskt gör med oss människor och demokratin i stort. Speciellt som det är valår. Tyvärr verkar vi kört fast totalt i sociala medier-retorikens plakatpolitik där slagord som låter bra är viktigare än fakta och att se nyanserna i den komplexa verklighet vi lever i.

Som vanligt när det gäller människor finns inga lätta svar, ändå är det just det som efterfrågas. Svaret på varför sexuella övergrepp fortsätter att ske har blivit ”porren” och därför ska den nu motverkas med alla medel, skitsamma om det blir åt helsike fel. Det viktiga är ju att göra något, eller?