Bara 3503 flyktingar finns nu på de grekiska öarna Lesvos, Chios, Samos, Leros och Kos. I december 2020 var motsvarande siffra 17 000 och tidigare samma år hade rekordmånga 40 000 flyktingar levt under hemska förhållanden på öarna.
Flyktingkrisen i Grekland är slut, deklarerade Greklands migrationsminister Notis Mitarachi i augusti 2021, något bland andra tidningen Greek City Times rapporterade om. Antalet flyktingar på de grekiska öarna har inte varit så få sedan den stora flyktingvågen 2015. Rekordmånga var fast på öarna i april 2020 – omkring 40 000 personer. Detta var efter att Turkiet i februari och mars 2020 hade ”öppnat gränsen” mot EU, i ett försök att sätta press på unionen och säga att Turkiet var trötta på att vara en buffertzon för alla de flyktingar som EU inte vill ha.
I september 2020 brann sedan Moria på Lesbos, det största och mest ökända flyktinglägret på de grekiska öarna. Sedan dess har processen med att flytta flyktingar till fastlandet ökat. Ett tusental flyktingar har levt, och lever fortfarande på Lesbos och de andra öarna. Totalt är det just nu 3503 flyktingar kvar på öarna, varav de flesta är på Lesbos, enligt InfoMigrants. Förhållandena för det fåtal som är kvar är fortsatt inhumana – och den grekiska migrationsministerns uttalande om att ”flyktingkrisen i Grekland” skulle vara över har därför ifrågasatts från flera aktivister och människorättsgrupper.
EU har pytsat in stora summor pengar i det grekiska flyktingmottagandet. Trots att EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson sagt att det aldrig mer ska byggas några fler läger som det ökända Moria, är det just det man nu gör. Bilden av att det är en framgång att antalet skyddssökande människor på öarna har reducerats, samtidigt som man enligt EU och Grekland satsar på ett mer humant mottagande, delas inte av människorättsförsvarare. Statewatch, som övervakar rättighetsfrågor inom EU, skrev i december 2021 att de fängelselika centren som ny byggs på fem grekiska öar (Lesvos, Chios, Samos, Leros och Kos) sannolikt kommer fungera som en plats där människor sitter och inväntar att bli deporterade.
Rekord i push backs
Det första av dessa center öppnade i höstas på Samos. Statewatch beskriver hur det nya lägret på Samos, Zervou, ligger avsides till, åtta kilometer från öns huvudstad Vathy. Omkring 300 personer bor nu här, i ett läger med kapacitet för 3000 personer. Enligt migrationsminister Notis Mitarakis ska det bidra till ökad säkerhet för de boende men också ”reducera immigrationens påverkan på lokalsamhället”. Zervou har kostat 48 miljoner euro att bygga och de övriga fyra centren beräknas kosta 228 miljoner euro till. Centren på Leros och Kos öppnades också under hösten.
En bidragande anledning till att det nu är så få flyktingar på de grekiska öarna är också alla de push backs som grekisk kustbevakning, ofta med EU:s gränsbyrå Frontex goda minne, har utfört. Dessa har ökat dramatiskt i antal sedan i februari och mars 2020, då Turkiet slutade bevaka gränsen och tusentals flyktingar under några veckor anlände på de grekiska öarna. The New Humanitarian skriver att antalet ankomster till Grekland minskade med 78 procent under de första tio månaderna 2021, jämfört med samma period 2020.
