Regeringen ville genomföra flera lättnader i sjukförsäkringen, samt ge mer pengar till sjuka. Men även om deras budget inte gick igenom i höstas gjorde förändringarna i sjukförsäkringen det. Detta eftersom Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lät lättnaderna vara kvar i sin budget, som var den som klubbades igenom i riksdagen. Det innebär bland annat att sjukersättningen höjs.

I flera sjukförsäkringsforum hyllas förändringarna.

”Kollade nyss Försäkringskassan på ”mina sidor”, min sjukersättning inklusive bostadstillägg hade ökats med cirka 2 500 kronor i månaden (efter skatt), så det var en trevlig julklapp. Vad glad jag blev, skriver Carina på facebook-sidan Sjukersättning som går att leva på.

Så här ser förändringarna ut:

Höjt tak i sjukförsäkringen

Taket höjs för sjukpenningen. Dessutom höjs taket för sjuk-, smittbärar-, närstående- och rehabiliteringspenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. I dag får personen max 810 kronor om dagen. Nu blir det 1027 kronor per dag. Börjar gälla: 1 januari 2022.

Fortsatt sjukpenning vid försenad vård eller rehabilitering

Under pandemins första år infördes tillfälliga regler för beviljande av sjukpenning i väntan på vård eller rehabilitering. Dessa regler blir nu lag under 2022. Det innebär att den som inte kan jobba i väntan på exempelvis en försenad operation eller rehabilitering kan få fortsatt sjukpenning även efter dag 180 i sjukperioden. Förutsättningen är att personen bedöms kunna återgå till sitt vanliga jobb efter insatsen. Börjar gälla: 1 januari 2022.

Höjt bostadstillägg för dem med sjuk- och aktivitetsersättning

Ett ensamhushåll kan nu som mest få 6 550 kronor i månaden medan parhushåll får max 3 275 kronor i månaden per person. Även taket för det särskilda bostadstillägget höjs. Börjar gälla: 1 januari 2022.

Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen

Garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med 1 006 kronor. Börjar gälla: 1 januari 2022.

Förlängd sjukpenning vid exempelvis pågående rehabilitering

Den som har haft sjukpenning i ett år måste söka och testa jobb på hela arbetsmarknaden. Men nu undantas personer som kan gå tillbaka till sitt vanliga jobb innan dag 550 i sjukperioden. Det kan till exempel röra sig om sjukskrivna som genomgår rehabilitering eller att det finns en plan för hur de kan återgå till sin arbetsplats. Lagen omfattar anställda och egna företagare. Börjar gälla 1 februari.

Större flexibilitet för deltidssjukskrivna

Den som är sjukskriven på deltid ska minska sin arbetstid lika mycket varje dag. Men i februari ändras lagen så att den sjukskrivne får möjlighet att förlägga sin arbetstid mer flexibelt. Nu kan en person som är sjukskriven 20 procent jobba till exempel fyra dagar i veckan och vara ledig en dag. Börjar gälla 1 februari.

Enklare att få sjukpenning för behovsanställda

För den som är behovsanställd och som antas ha arbetat när hen blev sjuk, ska arbetsförmågan prövas mot det arbete personen vanligtvis utför i anställningen. Tidigare prövades arbetsförmågan för behovsanställda mot hela arbetsmarknaden om det inte fanns något inbokat arbete, men nu sker det först efter 90 dagar. Sjukpenningen baseras då på den sjukpenninggrundande inkomsten de första 90 dagarna. Börjar gälla 1 februari.

Ny möjlighet till ersättning för personer över 62

Den som fyllt 62 år och har sjukpenning ska få sin arbetsförmåga prövad mot jobb hos sin arbetsgivare vid dag 181 i sjukperioden. Enligt det gamla regelverket skulle den här gruppen prövas mot hela arbetsmarknaden. Lagen omfattar anställda och egenföretagare, men inte arbetslösa. Börjar gälla 1 februari.

En annan förändring i socialförsäkringen, men som inte berör sjuka, är att reglerna ändras när det gäller rätten till underhållsstöd för föräldrar.

Källa: Försäkringskassan