När internationella politiska möten och förhandlingar flyttade från fysiska rum till digitala fick det visuella större betydelse. Hur videokonferensen riggas sänder tydliga signaler, säger två forskare som har studerat bilder från fjolårets G20-toppmöte.
Antagligen funderar du mer eller mindre över vad som syns runt om dig innan du ansluter till videomötet. En obäddad säng? Vrid på laptopen lite, så hamnar en affisch som signalerar att du är kultiverad i synfältet istället. Och vilken kaffekopp ser tillräckligt seriös ut?
De världsledare som de senaste två åren fått avverka många av sina toppmöten online har tvingats att tänka i liknande banor, om än på en annan nivå. Vad signalerar rummet och inredningen som de andra parterna kommer att se?
Statsvetaren Elsa Hedling vid Lunds universitet forskar om diplomatins digitalisering. Tillsammans med kollegan August Danielsson vid Uppsala universitet har hon tittat närmare på hur världens ledare har jobbat på sin digitala framtoning under pandemin.
Ett sätt att hävda sig
Under fysiska, traditionella möten strävar man ofta efter en neutral arena, som ska betona att man möts på jämlika villkor. Men med förflyttningen in i digitala rum förändrades detta – nu befann man sig på okänd mark, utan etablerade etikettsregler.
– Det var därför intressant att se olika staters sätt att signalera status genom hur man riggade Zoom-mötena. Det visar också hur viktig den visuella diplomatin är; så fort det var möjligt kom behovet av att visuellt framhäva den egna nationen fram, säger Elsa Hedling till Forskning.se
Genom att studera bildmaterialet från det första virtuella G20-mötet den 26 mars 2020 har Hedling och Danielsson sållat fram ett antal markörer som länderna använde för att signalera sin status: Bakgrund, aktörer, plats och rekvisita.
Talande detaljer
Det fanns till exempel stor variation mellan länderna i antalet flaggor som syntes, och hur många personer som var i bild. Vissa lät landets ledare ta upp hela scenen, medan andra valde att omge vederbörande med rådgivare eller andra ministrar. Exempelvis placerade USA sin finansminister och högsta general vid sidan av Trump, ett tydligt sätt att markera auktoritet.
När det gäller plats nöjde sig somliga med ganska ordinära konferensrum medan andra deltog i mötet från utsmyckade salar i presidentpalatset, som Frankrikes Emmanuel Macron. Denne hade också en pump handsprit väl synlig i bild, vilket signalerade att nationen tog virusutbrottet på allvar.
– Man sneglar på hur andra gör och gradvis har vi sett en likriktning och i vissa fall striktare instruktioner om hur det ska se ut från organisatörer. Vi drar slutsatsen att avsaknaden av ett visuellt protokoll ledde till nya möjligheter för stater att signalera status. Detta eftersom diplomati är en symbolisk och kulturell praktik som bygger på en gemensam förståelse av hur sociala normer och rutiner översätts i visuella koder, säger Elsa Hedling till Forskning.se.
