Ska vi lyckas med målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader behöver inte bara utsläppen minska drastiskt. Koldioxid måste också sugas ur atmosfären. Men ska tekniken komma på plats, måste någon vara villig att betala. Nu ska ett projekt sjösättas som i förlängningen kan öppna upp norden för den globala marknad, där utsläppsminskningar ska köpas och säljas.
Kärt barn och många namn heter det. Av de tekniker som kan fånga in koldioxid från atmosfären hör bio-CCS till de mer lovande. Genom att avskilja och lagra koldioxid från de avgaser som uppstår när biogena restprodukter förbränns, så som skogsmassa, kan negativa utsläpp uppstå, då ny skog samtidigt planteras och växer upp, vilket binder koldioxid.
Nu är kanske de tekniker som ska minska andelen koldioxid i atmosfären, inte helt kära – av alla. Kritiker har pekat på att de kan ge ett alibi till företag och länder som vill skjuta omställningen på framtiden.
Läs mer: Fånga in och begrava koldioxid – klimatlösning eller sci-fi?
Men faktum är att tiden redan är så långt gången att även FN:s klimatpanel IPCC räknar med att negativa utsläpp måste till, även om vi lyckas få till radikala utsläppsminskningar. Annars anses 1,5-gradersmålet vara närmast omöjligt att uppnå.
– Det som måste prioriteras högst nu är att i ett mycket snabbare tempo minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen i närtid, för att sedan med hjälp av teknik bidra med det extra som behövs för att klara 1,5-gradersmålet. Ju mer senfärdiga vi blir, desto mer bio-CCS och andra tekniker som kan suga ut koldioxid från atmosfären kommer vi att behöva, säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Vill skapa en nordisk marknad
Norden som omsätter stora volymer av biomassa har en särskilt stor potential för bio-CCS, berättar Kenneth Möllersten som framförallt tror att tekniken skulle kunna tillämpas på massabruk och kraftvärmeanläggningar i Sverige och Finland. Samtidigt pågår det pilotprojekt i både Norge och Danmark för lagra den infångade koldioxiden.
Läs mer: Stockholm fångar in koldioxid på prov
Men ska tekniken hålla vad den lovar och skapa negativa utsläpp måste någon betala. En av nyheterna från klimattoppmötet i Glasgow var att Parisavtalets regelbok spikades, där en av punkterna (artikel 6) gäller hur utsläppsminskningar ska få köpas och säljas runt om i världen.
Genom den ser Kenneth Möllersten en stor möjlighet för att hitta finansiering till bio-CCS i norden. I ett nytt projekt ska forskare tillsammans med forskare vid KTH undersöka förutsättningarna för att utveckla en nordisk marknad för tekniken. Men också för att i förlängningen göra de negativa utsläpp som norden kan generera tillgänglig för länder eller företag i andra länder.
Sverige kan bli först
– Den grundläggande problematiken är att potentialen för negativa utsläpp (i form av bio-CCS), inte är jämnt fördelad världen över. Då behöver man något som kan omfördela den potentialen. I ett första steg vill vi skapa en nordisk marknad, som sedan skulle kunna kopplas till länder utanför.
Men innan projektet kan omsättas i verklighet, måste också tekniken finnas på plats. Regeringen har nu fattat beslut om ett driftstöd för Bio-CCS och Kenneth Möllersten hoppas att en första anläggning med infångning av koldioxid kan stå färdig redan 2026.
– En hel del talar för att de första anläggningarna kommer att byggas i Sverige, flera aktörer ligger i startgroparna.
Läs mer: Sex risker med att låta naturen lösa klimatkrisen
Kräver övervakning
För att artikel 6 ska kunna användas i det internationella klimatarbetet krävs pilotfall för hur kreditering, övervakning, rapportering, verifiering och certifiering ska utformas för överföring av verifierade klimatåtgärdsresultat, så kallade ITMOs –Internationally Transferred Mitigation Outcomes. ITMOs. Projektet som nu initieras av IVL och KTH kommer att ge konkret vägledning om hur de nordiska ländernas regeringar kan bidra till finansiering av bio-CCS genom att betala för ITMOs under ett gemensamt ramverk.
