Regeringen avser att öka ambitionerna inom miljö- och klimatområdet. Samtidigt behålls det särskilda stödet till nötkreatur och målet om att öka exporten av svenskt kött. ”Det är en liten del av det som går till export och vi exporterar bra produkter”, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till Syre.
Under torsdagen presenterade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg regeringens strategiska plan för Sveriges jordbrukspolitik för år 2023-2027. Den utgör Sveriges bidrag till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som träder i kraft 2023, där varje medlemsland tar fram sin plan för den jordbrukspolitik som de tänker bedriva.
– Den strategiska planen kommer att påverka den svenska livsmedelsproduktionen under den större delen av 2020-talet och ta oss mot framtiden, inledde landsbygdsministern sitt tal på Lovön i Ekerö i Stockholm.
Planen innehåller bland annat ökade satsningar för att ”bidra till unionens miljö- och klimatrelaterade mål”, med stöd till bland annat mellangrödor, planering för precisionsjordbruk, bevattningsstammar för att utöka jordbrukares möjlighet att öka kolinbindning, samt minska övergödning och möta klimatförändringarna. Enligt landsbygdsministern är prioriteringarna tydliga, regeringen ska öka takten i klimatomställningen.
Men samtidigt som regeringen höjer Sveriges klimatambitioner för att möta klimatmålen, så väljer man fortsatt att satsa på svensk köttproduktion. Detta trots att animalieindustrin totalt sett står för 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser och en tredjedel av metanutsläppen. Produktionen av kor, kalvar och tjurar, som har störst klimatpåverkan inom animalieindustrin, är dessutom det område som regeringen även i fortsättningen väljer att rikta ett särskilt stöd till. Enligt landsbygdsministern handlar det bland annat om att behålla rika beteslandskap.
Syre: Varför väljer regeringen att behålla det särskilda stödet till nötkreatur? Hur motiverar ni det?
– Det finns flera aspekter att väga in där. Betande djur är en förutsättning för att vi ska uppnå målet om ett rikt beteslandskap som är ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Bristen på betande djur är också många gånger ett hinder för den fortsatta hävden av värdefulla betesmarker. Vår svenska produktion står sig ju ganska bra, både ur ett miljö- och klimatperspektiv och kan även ske i områden där förutsättningarna för vegetabilieproduktionen är sämre, eftersom gräs växer bra i stora delar av vårt land, säger Anna-Caren Sätherberg till Syre.
Syre: Produktion av kor och kalvar står ju för en stor del av metanutsläppen. Hur rimmar en ökad svensk produktion av nötkreatur med de höjda miljö- och klimatambitionerna som Sverige har?
– Den strategiska planen som vi tog i dag har ju bland annat nya miljöersättningar som bland annat innehåller kolbindning. Den går ju från att vi minskar gårdsstödet till ett mer aktivt jordbruk. Där vi också tar pengar för att göra olika miljöersättningar. Vi har en mängd politik för klimatet, så det är en helhetsbild, säger Anna-Caren Sätherberg.
Ökad export av kött
Livsmedelsstrategin innehåller också, precis som tidigare, ett fortsatt mål om att öka den svenska livsmedelsexporten. Där ingår även animalier, som ska bemöta efterfrågan på ”relevanta marknader”. Det kan exempelvis handla om ratade grisdelar, som skickas till Filippinerna. Anna-Caren Sätherberg menar dock att animalierna utgör en liten del av den svenska exporten.
– Livsmedelsstrategin som är beslutad har en målsättning om att livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka och möta den efterfrågan som finns på relevanta marknader, och där ingår även animalier som en viktig del av den svenska livsmedelsproduktionen. Men den utgör en relativt liten del av produkterna som går till export, där ser vi att de växtbaserade ökar. Vi jobbar hårt för att stärka exporten av växtbaserade produkter, säger hon.
Syre: Du tycker inte att en ökad export av animalier går emot de höga ambitionerna som Sverige har om att vara ledande i klimatarbetet?
– Men jag ser det fortfarande som en helhet. Det är en liten del av det som går till export – och vi exporterar bra produkter som har en hög djurvälfärd. Jag ser att vi kan klara av både och där, säger Anna-Caren Sätherberg.
Uppfattningen om att svenskt kött är mer ”klimatsmart och djurvänligt” är inget nytt utan har genomsyrat den svenska livsmedelsstrategin under en tid. Men huruvida det är riktigt eller inte, råder delade uppfattningar om.
– När vi nu säljer kött till Filippinerna, kommer det ersätta annat sämre kött eller kommer det bara att öka konsumtionen? Det är svårt att fastställa empiriskt och vi vet egentligen inte hur det ligger till. Ändå har man en strategi som utgår från att man ska göra en klimatvinst, sa Elin Röös, som forskar på hållbar matproduktion på Sveriges lantbruksuniversitet, i en tidigare kommentar till Syre.
Kunskapsnav för animalier
I regeringens strategiska plan som presenterades i dag ingår också att avsätta 100 miljoner kronor inom den kommande femårsperioden till ett ”kunskapsnav” för animaliesektorn. Det handlar bland annat om att tillgängliggöra och sprida nationell och internationell kunskap och samverkan inom sektorn.
Syre: Vad innebär det mer specifikt?
– Allting i detaljerna är inte färdigställda än. Det är lite det som i dag upplevs saknas inom den svenska animalieproduktionen. Syftet är att förbättra lönsamheten och stärka innovationskraften och produktiviteten, samtidigt som man naturligtvis ska bemöta miljö- och klimataspekterna i det, säger Anna-Caren Sätherberg till Syre.
Sveriges strategiska plan, som behöver godkännas i EU-kommissionen, omfattar drygt 60 miljarder kronor, varav 45 miljarder är EU-medel och uppemot 15 miljarder utgörs av svensk finansiering. Utöver dessa medel har regeringen också beslutat att tillsätta drygt 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utveckligen av landsbygden mellan 2023-2027.
Läs mer:
