Tysklands nya utrikesminister Annalena Baerbock från partiet De gröna och svenska kollegan, socialdemokraten Ann Linde, ledde mötet i Stockholm på tisdagen. 16 länder ingår i det svenska initiativet.

– Frågan om kärnvapennedrustning har hög prioritet när vi nu har regeringsmakt, sade den tyska utrikesministern Baerbock från De gröna, den gräsrotsrörelse som vid bildandet i Tyskland i slutet av 1970-talet hade kärnvapenhotet som en av de främsta politiska frågorna.

Press på NTP

Även Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt var personligen med på mötet, där de flesta länder deltog digitalt.

Ett mål, sade Linde på en presskonferens efter mötet, är att sätta press på nästa granskningskonferens av ickespridningsavtalet (NTP) som ska hållas i New York i januari. Fördraget slöts 1968, men den senaste granskningen sköts upp på grund av coronapandemin.

– Kärnvapenfrågan får inte tillräcklig allmän uppmärksamhet, den har ramlat ned på dagordningen – den måste föras upp igen, säger Linde. Hon jämför med klimatfrågan som har en viktig plats i det publika rummet. Kärnvapenfrågan, som det andra stora hotet, måste få högre prioritet.

Totalt kärnvapenförbud

Två andra mål är att pragmatiskt försöka minska antalet kärnvapen i världen, samt att granska faran med kärnvapen i säkerhetskonflikter.
Men vare sig Sverige, Tyskland eller Norge har skrivit under en ny konvention om förbud mot kärnvapen, kallad NTPW, trots starka inhemska krav.

– Vi har beslutat att inte skriva under, men vi är med som observatörer, säger Linde.

Även Annalena Baerbock konstaterar att Tyskland är med som observatörer, men att bland annat det tyska medlemskapet i Nato gör det svårt att skriva under på att förbjuda kärnvapen helt.