– Det skulle vara fruktansvärt orättvist om vi blev utsparkade härifrån, säger småbonden Francisco Martínez, medan han skjuter fram sin rullstolsburne son på familjens gård.

Francisco Martínez bor i ett enkelt hus i byn Cuatro Vientos tillsammans med sin hustru Gloria García och deras 21-årige son Fredy Martínez. Det har de gjort de senaste 20 åren, efter att en stor grupp bostadslösa familjer från olika delar av landet slog sig ner här.

Byn ligger i kommunen San Luis La Herradura, i regionen La Paz, längs den salvadoranska kusten.

– Vi har nu nått ett kritiskt läge där de kräver att vi flyttar, säger Francisco Martínez.

Enligt honom kräver en bank att de närmare 180 familjer som bor i Cuatro Vientos ska flytta från samhället som de byggt upp. Detta trots att de boende hävdar att husen ligger på offentlig mark.

Orten ligger på en smal landremsa nära kusten till Stilla havet. Längs området löper en väg som binder samman de många turistanläggningarna i området med övriga delar av landet.

Under de senaste 50 åren har det här byggts upp 19 mindre orter, där fattiga familjer slagit sig ned – och nu hotas av vräkningar.

Bakom kraven står företag eller rika familjer som har fina strandvillor i närheten. Området kännetecknas av de stora kontrasterna mellan de rika och fattiga.

Vissa som bor i närheten av vägen har lyckats säkerställa sina markrättigheter, berättar juristen Teresa Hernández vid stiftelsen Fespad för IPS. Men de familjer som bor längre in från vägen saknar lagfarter för sina bostäder.

– Alla 19 samhällen befolkas av människor som lever i en juridiskt utsatt position, säger Teresa Hernández.

Fespad samarbetar med organisationen Movitierra med att stötta befolkningarna i deras kamp för rätten att kunna bo kvar. Sammanlagt handlar det enligt Teresa Hernández om närmare 850 familjer som löper risk att vräkas.

Deras situation är långt ifrån unik i El Salvador. Närmare en tiondel av landets 6,7 miljoner invånare beräknas vara bosatta på platser som de saknar markrättigheter för. Vissa bedömare gör samtidigt gällande att det saknas 1,3 miljoner bostäder i landet.

I många fall är situationen liknande den i Cuatro Vientos, där invånarna utgick från att de byggde sina hus på offentlig mark – men sedan tvingades inse att de riskerade att bli vräkta.

Konflikterna i området, som brukar kallas Costa del Sol, beror på att marken har blivit allt högre värderad i takt med utbyggnaden av nya hotell och turistanläggningar.

Enligt Teresa Hernández har det samtidigt sedan länge varit i stort sett omöjligt att klarlägga vilka markområden som är privat eller offentligt ägda – vilket i sin tur har banat väg för en lång rad konflikter.

Företag lockas också till det natursköna området, liksom många välbärgade familjer. Det har i sin tur drivit upp värdet på marken ytterligare.

Alla stränder är offentligt ägda, men privatpersoner och företag har köpt upp närliggande mark. Med tiden har det dock blivit alltmer otydligt vilka områden som är statligt eller privat ägda.

Teresa Hernández säger att det som krävs är att myndigheterna går igenom alla register för att tydligt fastställa markrättigheterna. Hittills har dock inte detta gjorts, och de fattiga lokalbefolkningarna har inte de resurser som krävs för att själva kunna genomdriva en sådan process.

Fespad och Movitierra lyckades dock för två år sedan driva igenom ett krav på att ett statligt organ skulle granska markrättigheterna i en mindre del av de omtvistade områdena. Men resultatet från den utredningen har ännu inte offentliggjorts.

Samtidigt lever vräkningshotet vidare – och i vissa fall har även vräkningar genomförts, med hänvisning till att de fattiga familjerna har bosatt sig på mark som är privatägd.

Många som bor i de hotade samhällena arbetar på de närliggande hotellen eller som hushållsarbetare i sina grannars semesterbostäder.

Francisco Martínez berättar att han med hjälp av sina små inkomster lyckades bygga ett litet hus på en plats som fram till dess var outnyttjad. Befolkningen i byn säger att bankens företrädare nu hävdar att de har rätten till den mark där familjerna byggde upp sina bostäder på outnyttjad mark för två decennier sedan.

Nu uppges banken ha hittat en köpare till marken och kräver att familjerna ska flytta.

– Vi bosatte oss inte här för att utnyttja någon, utan för att vi var tvungna. Vi hade ingenstans att bo, säger Francisco Martínez.

De drabbade familjerna i Cuatro Vientos säger till IPS att de nu oroar sig för att polisen ska komma och vräka dem från de byggnader de ansträngt sig så mycket för att kunna uppföra.

– Jag kan inte sova på nätterna eftersom jag är så oroad, säger Alba Díaz, en annan av byborna, till IPS.

Hon är en 48-årig ensamstående fyrabarnsmamma som har stora problem att försörja sin familj.

I El Mozote, en av de andra orterna i Costa del Sol, hotas ytterligare 125 familjer av vräkning eftersom ett fastighetsbolag uppges hävda att de äger marken. Den lokala aktivisten Mélida Alvarado säger till IPS att kraven kommer trots att lokalbefolkningen vet att de byggt sina hus på offentlig mark.