Vi ska inte konsumera mindre för att bromsa klimatkrisen – tvärtom är fortsatt konsumtion viktig för att företagen ska kunna utveckla mer klimatvänliga tjänster och produkter, skriver Emilia Örtenvik Laitamaa från Moderat skolungdom.
Miljöfrågan står högt på den politiska dagordningen både nationellt och internationellt. De alarmerande hoten framtiden står inför riskerar att eskalera inför innehållslösa symbolåtgärder som beskattning och tillfälliga lösningar som avveckling utan egentligt ändamål. Statens funktion gällande klimathotet ska enbart vara att tillhandahålla stimulans för marknaden att lösa problemen.
Vår planet blir snabbt varmare. Havsnivån stiger och glaciärer smälter samtidigt som andelen koldioxid i luften fortsätter att öka till följd av våra utsläpp. För att stoppa utvecklingen krävs ett hastigt bromsande av alla utsläpp. Det sker i huvudsak genom ett reducerat nyttjande av fossila bränslen. För att metoden ska vara genomförbar krävs möjligheter att ställa om i stället för att ställa in.
Tillvägagångssättet bör vara att göra det lönsamt för investerare att satsa på framtidens energikällor och tekniska lösningar som till exempel kärnkraft och biobränslen. Vi behöver stötta forskning och utveckling inom den privata sektorn för att driva på teknikutvecklingen. Förutsättningarna skapas genom att avsätta mer medel till ändamålet samt att aktivt främja intresset för utländska investeringar. Höga skatter är ett hinder för den tekniska och gröna utvecklingen.
I dag är företagen före politiken med att driva på utvecklingsarbetet för en hållbarare framtid. Att arbeta mer hållbarhet innebär att ta ekologiskt, ekonomiskt och socialt ansvar på alla plan där ett företag påverkar sin omgivning. Gårdagens ”money talks” byts sakta ut mot ”responsibility talks”. Att bromsa in handel för att skona miljön innebär samtidigt att utveckling av mer hållbara produkter och tjänster bromsas in eftersom dessa då inte kommer att ha utvecklingskapital att tillgå.
Den aktuella klimatdebatten för stundtals ett orimligt resonemang. Diskussionen har flyttats från en i grunden optimistisk betraktning till en alltmer destruktiv association som menar på att ett ekonomiskt bakslag skulle skapa ett hållbart framsteg, en idé som grundar sig i vänsterns ytterkant. Detta är beklagligt eftersom att möta ett krossar möjligheten till innovation.
Konsumtion och konkurrens föder innovation. Marknadsekonomi gynnar den värdefulla tillväxten som sker när den fria konkurrensen får styra över vilka metoder som är lönsamma och inte. Motsatsen riskerar att orsaka förödande konsekvenser. Exempel på ett sådant scenario är den outtalade avvecklingsplanen för kärnkraft vi har i Sverige.
När investeringen blir kortvarig och osäker eller när subventioner snedvrider konkurrensen är det inte heller en attraktiv investering för entreprenörer och därför går hela branschen med förlust. Idag subventioneras sol- och vindkraft starkt medans kärnkraft motarbetas systematiskt. För att klara omställningen bör statens uppgift istället vara att jämbördigt stötta utvecklingen av olika energislag utan att snedvrida konkurrensen mellan dem. Detta måste även innebära att antalet samt placeringen av reaktorer inte får begränsas av lagstiftningen i för stor utsträckning.
En hållbar utveckling kan enbart ske genom en väl fungerande marknadsekonomi. Detta eftersom det inte behövs någon miljöpolitisk revolution, utan en miljöindustriell revolution där effektiva klimatlösningar blir lönsamma investeringar som erbjuder förmåner till näringslivet och individens kapital. Genom detta kommer människans uppfinningsrikedom lösa klimatfrågan hållbart på lång sikt.