Under de senaste 100 åren har det skett en gradvis förbättring av lungkapaciteten hos befolkningen i Europa. Varje årskull har varit mätbart bättre än den förra, visar ny forskning.
Studien bygger på ett stort underlag: lungmätningar på 243 465 icke-rökare i tio europeiska befolkningsstudier, varav två svenska. Studiedeltagarna är födda mellan 1884 och 1996. Mätningarna av lungkapaciteten gjordes mellan 1978 och 2009, när deltagarna i studierna var 20 till 94 år gamla.
Bakom studien, publicerad i The Lancet Respiratory Medicine, står ett omfattande europeiskt forskningssamarbete, där Sahlgrenska Akademin i Göteborg deltagit.
Gradvis förbättrad
Resultaten är förvånande och glädjande eftersom de visar en gradvis förbättrad lungkapacitet, där varje årskull varit mätbart bättre än den förra. Och så har det sett ut i Europa sedan sent 1800-tal.
– Det var spännande att se att man kan ha en bättre lungfunktion bara man är född ett år senare. Det var en förbättring år för år, säger Lowie Vanfleteren, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhusets kol-centrum och en av studiens ledande författare.
Förbättringen av lungkapacitet har skett i stort sett linjärt. Det innebär att patientens födelseår kan behöva beaktas när kol och andra lungsjukdomar ska diagnosticeras, är forskarna slutsats.
Resultaten väntas därför påverka kriterierna för diagnosen av flera lungsjukdomar. Då lungfunktionen förbättrats så kraftigt konstaterar forskarna att vården behöver ändra sin syn på vad som kan anses vara normalt.
– Om en viss lungfunktion var normal för en 50-årig man 1950, så skulle samma värde för en jämnårig man i dag kanske inte betraktas som bra. Det handlar om frågan vad som kan ses som normalt, säger Lowie Vanfleteren till TT.
– Om diagnoskriterierna förblir oförändrade kan det innebära att ett för stort antal patienter bedöms uppfylla kriterierna för kol, samtidigt som det också finns en risk att lungsjukdomens svårighetsgrad systematiskt underskattas.
Nya idrottsrekord
Studien är gjord inom den europeiska lungföreningens forskningssamarbete med forskare från Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sverige och Österrike.
I marginalen kan noteras att resultaten också kan vara en förklaring till att det slås nya rekord i till exempel löpning och simning. Bättre lungkapacitet innebär bättre syreupptagningsförmåga.
– Det är helt säkert att det spelar en roll. Men det är inte den enda faktorn, säger Lowie Vanfleteren.
