I genomsnitt förbrukar svensk sjukvård en blodpåse per minut, dygnet runt. Då blod bara kan lagras i sex veckor behövs nu påfyllning för att fylla behoven vid operationer och enskilda allvarliga olyckor – det sistnämnda något som snabbt kan minska blodlagret när en allvarligt skadad patient kommer in.

– Det kan behövas alltifrån en påse till kanske 25 påsar. Det beror på hur allvarlig skadan är, konstaterar Ingrid Johansson.

"Vi hjälper varandra"

Enligt Ge Blod, som är ett samarbete mellan Sveriges regioner och landsting, är behoven av blodgivare särskilt stora i regionerna med universitetssjukhus. Inför jul beräknar man att det behövs 7 000 blodpåsar i Stockholm, 6 000 i Västra Götaland samt 5 000 i Skåne, uppger organisationen i ett pressutskick.

Om brist uppstår inför helgerna kan regionerna låna av varandra, medger Ingrid Johansson.

– Så är det, vi hjälper varandra i Sverige om det behövs. Ingen patient blir utan blod – men vi vill inte hamna i den situationen utan vi vill att man ska kunna få blod direkt.

Under pandemin har en del blodgivare stannat hemma – nu gäller det att påminna dem om att lämna blod inför helgerna igen. Många av de gamla blodgivarna kommer, men det gäller även att locka till sig nya givare.

Alla blodgrupper behövs

Inte så lätt under pandemin. Nya har tillkommit, men inte så många som man annars brukar få, säger Ingrid Johansson.

– Vi har seglat i motvind under pandemin, och vi har inte kunna vara ute och genomföra våra rekryteringsinsatser som tidigare.

Alla blodgrupper behövs och efterfrågas inför jul. A och 0 är de stora blodgrupperna hos både givare och patienter, medan blodgrupp noll minus är svår att komma åt.

– Noll minus är den blodgrupp som är universell som man kan ge till alla, men det är inte så många som har den blodgruppen i Sverige, förklarar Ingrid Johansson.

Det är också den blodgrupp som står i reserv på kvinnokliniken, operation och akuten.