Julens frosseri är dåligt för såväl plånboken som planeten. Leksaken som klickas hem från andra sidan jordklotet lämnar ett spår av koldioxid efter sig. ”Presenterna är den stora boven”, säger Kristina Östman från Naturskyddsföreningen.
När paketen har slitits upp och de sista gästerna gått hem tornar berg av plast, pynt och papper upp sig i de svenska hemmen. Lägg till de tusentals mil på vägar och i luften som klappar, släktingar och godsaker kan ha transporterats till firandet och julen framstår som en miljöbov.
Under tre dagar kan en genomsnittlig julfirare i vår del av världen orsaka upp till 650 kilo koldioxidutsläpp genom sin konsumtion av mat, resor, belysning och klappar, enligt en studie från Stockholm Environment Institute. Den gjordes för flera år sedan och bör inte tas som någon absolut sanning, men kan ge en fingervisning om julens påverkan på klimatet.
Nio ton
Under ett år orsakar snittsvenskens konsumtion av kläder, mat och resor nio ton utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. För att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet bör de genomsnittliga utsläppen högst vara ett ton per person och år 2050 – en utmaning om några få decemberdagar äter upp en stor del av kakan.
Att julen är en konsumtionshögtid är välkänt och många är tipsen om ett mer klimatsmart firande. Men medan något vegetariskt enkelt smyger sig in bredvid skinkan och presentsnöret samvetsgrant sopsorteras tycks köpsuget svårare att stilla.
Julhandeln slår ständigt rekord och i år är inget undantag. Inköpen under december väntas landa på 86,7 miljarder kronor, spår handelns utredningsinstitut HUI. Det orsakar stora utsläpp av koldioxid – framförallt under tillverkningen av det som hamnar i shoppingkassarna men också under transporten.
– Julen har ett stort klimatavtryck, särskilt de fysiska julklapparna, säger Kristina Östman, tillförordnad klimatchef på Naturskyddsföreningen.
– Problemet med konsumtionen ligger både i de koldioxidutsläpp som kopplas till tillverkningen men det finns också andra negativa effekter för miljön. Det gäller all konsumtion, inte bara under julen, men då sker det ju särskilt koncentrerat.
Utsläpp utomlands
Mer än hälften av de svenska konsumtionsbaserade utsläppen sker utanför landets gränser. I det ingår utrikesresor, framförallt med flyg, men också varor som importeras från andra länder. Det beskrivs ibland som en bortglömd klimatpåverkan eftersom de utsläpp som sker utomlands till följd av vår konsumtion inte inkluderas i de svenska klimatmålen.
– Klickar man hem en leksak från Kina kommer den att synas i Kinas utsläppsstatistik och inte i Sverige, säger Östman.
– Sveriges utsläpp inom landet har minskat. Men inkluderas konsumtionsbaserade utsläpp ligger Sverige högt jämfört med andra länder eftersom vi är ett rikt land med ganska liten inrikes produktion av de varor vi konsumerar.
Minst en av årets julklappar kommer att köpas på nätet, uppger 63 procent av de tillfrågade i Postnords rapport E-barometern. På ett dygn i december kan postoperatören hantera över en miljon paket och en vanlig dag släpper företagets e-handelsleveranser i snitt ut 80 ton koldioxid. Men är det bättre ur klimatsynpunkt att köpa julklappen i fysisk butik snarare än på nätet?
– Det är svårt att svara på och handlar i slutändan om personligt ansvar, säger Postnords e-handelschef Peter Hesslin.
– Att beställa från en kinesisk snabbsajt som skickar med flyg är ingen bra idé, det är ångest bara att tänka på. Men e-handel möjliggör också för människor i hela Sverige att ta del av utbudet i Stockholm utan att behöva resa dit.
Utsläpp per krona
Men julhandeln behöver inte betyda ökade utsläpp, framhåller Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH.
– Om folk köpte prylar som är klimatsmarta, med mindre utsläpp per krona, skulle det gå att kombinera med minskade utsläpp.
TT: Vad är en klimatsmart julklapp?
– Olika tjänster, som massage eller en konsertbiljett, är ofta det. Mindre bra är julklappar som genererar användning av fossila bränslen, som en moped eller en lång flygresa.
Ett annat sätt att minska klappens klimatavtryck är att handla begagnat. Men utsläppen skulle också minska om människor konsumerade mindre. Och beteendeändringar behöver inte vara negativa – även om det ofta framställs som uppoffringar, menar Finnveden.
– För 30 år sedan var det okej att röka på arbetsplatsen men i dag är det tabu. För alla som slutat röka har det varit en stor livsstilsförändring, till det bättre. Många konsumtionsrelaterade beteendeförändringar kan också öka livskvalitén.
Fakta: Konsumtionsbaserade utsläpp
De utsläpp av växthusgas som orsakas av vår konsumtion och våra utrikesresor kallas konsumtionsbaserade utsläpp. I Sverige uppgår de till omkring 9 ton per person och år.
Den svenska konsumtionens klimatpåverkan är stor, men sett över tid är utsläppstrenden nedåtgående.
De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser och i andra länder.
63 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.
2019 kom ungefär tre femtedelar av de konsumtionsbaserade utsläppen från hushållens konsumtion och resten från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).
Endast hushållens årliga konsumtion står för över fem ton växthusgaser per person enligt det konsumtionsbaserade beräkningssättet. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta: Parisavtalet
Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om i december 2015. Det trädde formellt i kraft i november 2016.
Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
Avtalets parter ska successivt skärpa sina åtaganden och förnya eller uppdatera dessa vart femte år. Det görs i nationella klimatplaner (NDC).
En del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter och hantera skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.
En grundtanke i avtalet är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Det ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.
TT
