Reformen om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete infördes i juli 2018 och syftade till att stärka möjligheten till rehabilitering för de som varit sjukskrivna längre än 30 dagar. Detta skulle, enligt regeringen, bland annat ske genom ett förtydligande av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren fick ansvaret att vid behov upprätta en rehabiliteringsplan för den sjukskrivna – vilket i sin tur skulle följas upp av Försäkringskassan.

Men reformen har inte gjort nytta för att stärka rehabiliteringsinsatserna för sjukskrivna, konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, som har utvärderat den. Varken arbetsgivare eller Försäkringskassan har tagit sitt ansvar.

Rehabiliteringsplaner saknas

Enligt rapporten upprättar inte alla arbetsgivare rehabiliteringsplaner för enskilda medarbetare. I nästan hälften av de granskade sjukfallen upprättades dessutom planerna för sent, efter att tidsgränsen på 30 dagar gått ut. 27 procent av arbetsgivarna hade rehabiliteringsplaner på plats först efter att de blivit informerade om sitt ansvar att göra det. Dålig kunskap hos arbetsgivare och problem i reformens utformning är bidragande orsaker till bristerna, enligt ISF.

Inga sanktioner mot arbetsgivare

Att arbetsgivarna tar sitt ansvar är starkt kopplat till att Försäkringskassan tar sitt ansvar i ledet och upptäcker de fall där arbetsgivarna saknar rehabiliteringsplaner. Men myndigheten brister i sitt tillsynsansvar då utredarna sällan tar reda på om arbetsgivare överhuvudtaget har en rehabiliteringsplan, enligt ISF rapport. De gör heller inte tillräckligt för att bedöma kvaliteten i planerna.

Reformen förutsätter att Försäkringskassan ska anmäla arbetsgivare med allvarliga brister till Arbetsmiljöverket, som i sin tur kan inspektera och gå vidare med frågan. Men det sker mycket sällan, endast en handfull anmälningar per år, konstaterar ISF, som menar att den tillsynssamverkan som var tänkt att bedrivas mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket måste ses över.

– I dag är risken för att du som arbetsgivare drabbas av sanktioner, om du inte tar ditt ansvar i rehabiliteringen, väldigt liten. Det är väldigt många steg som måste till om det ska kunna hända något. Under de år som reformen har funnits har vi inte sett att det hänt en enda gång att en arbetsgivare drabbats av sanktioner den vägen, säger Mats Bengtsson, utredare och forskare på ISF och projektledare för rapporten.

Brister i reformens utformning

Det finns också brister i reformens utformning och i de antaganden som låg till grund för den, enligt rapporten. I sin proposition uppgav regeringen att arbetsgivare, för att kunna utforma en lämplig rehabiliteringsplan, kan ta hjälp av läkarintyg. Men granskningen visar att läkare mycket sällan fyller i de fält som avser förslag till rehabilitering.

– I 60 procent av de 280 faktiska sjukfall som vi har tittat är den rutan helt tom. Läkaren har alltså inte lämnat något förslag där. I de fall får arbetsgivaren inte den hjälp av läkarintygen som arbetsgivaren förställt sig, säger Mats Bengtsson.

Antagandet att arbetsgivarens rehabiliteringsplaner skulle tillföra ny information till Försäkringskassans utredare eller utgöra ett viktigt underlag i deras bedömning om sjukpenning, har inte heller haft någon motsvarighet i verkligheten.

– Vi kan se att det dels är relativt ovanligt att arbetsgivarens rehabiliteringsplaner tillför utredarna någon ny information, det som står vet de redan eftersom de har pratat med läkare, arbetsgivare och anställd, säger Mats Bengtsson och fortsätter:

– Ännu mer ovanligt är det att utredarna använder planerna för att göra sin bedömning av om någon person ska få sjukpenning eller inte. Det var ett av tio fall där planen kom till användning, och då har vi bara tittat på de fall där det fanns en plan, vilket i sin tur bara var fem procent av alla fall.

Bidrag går fortfarande till större arbetsgivare

I samband med den nya reformen skedde också en del förändringar i det bidrag som arbetsgivare kan ta del av för att köpa experthjälp när de upprättar en plan för återgång i arbete. Förändringarna, som bland annat innebar att anslaget till bidraget utökades, skulle hjälpa små och medelstora arbetsgivare att arbeta med rehabiliteringsåtgärder.

Men ISF:s granskning visar att Försäkringskassan har betalat ut mindre bidrag för rehabiliteringsstöd året efter reformen, jämfört med året innan. Dessutom går en betydande del av bidragen fortfarande till större företag.

I augusti 2019 gav regeringen i uppdrag åt Inspektionen för socialförsäkringen att följa upp och utvärdera reformen.