Europaparlamentets miljöutskott beslutade i förra veckan att bränslen från skog, som exempelvis tallolja ska begränsas. Om parlamentet och ministerrådet följer utskottets linje kan det slå hårt mot svenska biobränsleplaner och raffinaderier i Göteborg.
– EUs miljöutskott kom med ett förödande slag mot biobränsleutvecklingen. Nu krävs att EU-parlamentet och ministerrådet tar klimatfrågan på allvar, lyfter biobränslena och prioriterar en utfasning av de fossila bränslena, kommenterar Jakob Lagercrantz, grundare av 2030-sekretariatet som följer upp det svenska målet om en fossiloberoende fordonsflotta.
Förespråkare för miljöutskottets linje menar att obegränsad användning av biobränsle från skogen kan leda till att mark som är bättre lämpad att odla livsmedel på tas i anspråk för att få fram biobränsle och därigenom ökar utsläppen av växthusgaser.
Till skillnad från ministerrådet röstade även miljöutskottet bort talloljan från de produkter som premieras i förnybart-direktivet. En hållningen som baseras bland annat på analyser som visat på att utsläppen kan vara högre hos talloljan än hos fossila motsvarigheter.
Talloljebeslutet och linjen om att fasa ut nästintill alla grödobaserade biobränslen får bland annat svenska biobränsleföreningen Svebio, tidigare miljöministern Lena Ek och Fredrick Federley att rasa.
Beslutet kan komma att slå mot företaget St1:s investeringsplaner i Göteborg, som bland annat inbegriper en förnybar dieselproduktionsenhet på raffinaderiet. Även Preem tillverkar biobränslen i sitt raffinaderi i Göteborg, med främst rester från skogsbruket som råvara.
– Den kommande EU-lagstiftningen, särskilt när det gäller råvaror, bidrar dock till en politisk osäkerhet vilket gör investeringsbeslutet mycket svårt. En flexibel råmaterialbas är därför det enda möjliga alternativet för oss i vår planering. Målet är att leverera hållbara, högkvalitativa transportbränslen för dagens och framtida fordonsflottor, säger Hilde Wahl, vd för St1 Sverige i ett pressmeddelande.
Europaparlamentet behandlar inledningsvis frågan i januari då det finns möjlighet att göra ändringar. När parlamentet och och ministerrådet där energiminister Ibrahim Baylan (s) är svensk representant, har antagit sina respektive positioner inleds en förhandling mellan dem och EU-kommissionen. Beslut väntas i slutet av 2018, och direktivet skulle i så fall införas i svensk lagåret därpå eller 2020.
