Datorer och digitala plattformar har blivit självklara inslag i undervisningen, men har också givit de kommersiella IT-jättarna en väg in i utbildningssystemets kärna. Det menar Malin Ideland, professor i utbildningsvetenskap, rapporterar Forskning & framsteg.
Begreppet Educational Technology, eller edtech, som det också kallas, har vunnit mark inom undervisningen både i Sverige och globalt. De it-lösningar som används i utbildningssammanhang tillhandahålls av en rad gigantiska digitala företagsjättar som Apple, Microsoft och Google. Det handlar om program för mer effektivt lärande, pedagogiska appar och att ge lärarna stöd i undervisningen.
De digitala verktygen är ett bra sätt att förbereda eleverna inför ett kommande yrkesliv när allt mer arbete digitaliseras, men även i ett vardagsliv där vi använder allt mer av teknologi och it-funktioner dagligen.
Malin Ideland, som är professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, menar att trots det stöd som de nya verktygen kan ge, finns det faror som inte har uppmärksammats i tillräcklig grad. “Det är viktigt att undersöka vilka konsekvenser denna typ av utbildningskommers får för hur skolan organiseras, för hur undervisning praktiseras och för hur vi som samhälle tänker kring utbildningssystemets syfte och innehåll”, skriver hon i en analys i Forskning & framsteg.
En genomgripande skillnad är synen på läraren. Med en digitalisering av skolan kommer också kulturella normer med på köpet för hur kunskap ska värderas och för hur eleverna ska tillgodogöra sig den. Det är bland annat en kulturell skillnad på hur man ska betrakta lärarna. Inom edtech finns en idealbild av lärarna som kreativa coacher som peppar och leder eleverna, vars egna förutsättningar och intressen ska styra undervisningen. Här är det individen och inte det gemensamma samhällsbygget som står i fokus i bilden av skolan. En generell läroplan passar heller inte den individbaserade utbildningen, coachen är tänkt att ersätta den föreläsande läraren.
Ständigt online
Det här ställer nya krav på lärarna och lärarrollen. Precis som att de digitala verktygen finns tillgängliga dygnets alla tider, förväntas lärarna vara aktiva och närvarande på plattformarna. Det fysiska klassrummet upplöses, vilket gör att fysiska möten och sociala interaktioner flyttar in i olika moln och distansverktyg – lärare och elever behöver aldrig mötas i verkliga livet. Den typen av möten försvinner till förmån för ett ständigt pågående möte på plattformen, men utan sedvanlig kontakt.
Malin Ideland, tror inte att all förändring är av ondo, det finns nya möjligheter till lärande som öppnas upp genom digitaliseringen, men mottagandet hos lärarkåren när fokus skiftar från gemensam kunskapsbas till individualiserat lärare, har varit delat, enligt henne.
När det kommer till integritetsfrågor för eleverna och lärarna finns det fortfarande många utmaningar som de digitala företagen måste tas sig an. Som det är nu ges de en unik inblick till eleverna, vad det gäller insamlingen av så kallad deep data. Det här är information som kan vara potentiellt luckrativ och kan säljas till tredjepartföretag. Företagen kan utnyttja informationen för att vinna marknadsandelar eller skräddarsy produkter som väntas komma bli eftertraktade före sina konkurrenter.
Här behövs mer forskning och kunskap kring de drivkrafter som ligger bakom förändringen, hur skolans digitalisering normaliserades och vilka konsekvenser det får på kort och lång sikt. Det gäller både kommersiella krafter inom och utanför skolsystemet, menar hon.
Jämförelse i olika EU-länder
Enligt en rapport (Pandemic Acceleration: Covid-19 and the emergency digitalization of European education), som Malin Ideland refererar till, ställde coronapandemin upp dörren till klassrummet på vid gavel för it-företagen. Nedstängningarna i många europeiska länder och i USA gjorde att undervisningen måste ske på distans och digitalt, utan att det fanns tid att reflektera kring frågor integritet och konsekvenser när kommersiella företag ges tillträde till elevernas lärande. Rapporten jämför undervisningen i ett antal EU-länder, och visar på att de digitala aktörerna inte bara har befäst sin position utan också ökat sitt engagemang.
Här ser Malin Ideland ett behov i den svenska diskussion om skolans digitalisering att höja blickhorisonten: “Diskussionen om skolans digitalisering bör dessutom ägnas åt betydligt mer komplexa och avgörande frågor än huruvida mobiler bör få användas i klassrummet eller ej. Till syvende och sist handlar det om vilka intressen som investerar i skolan, vad de vill åstadkomma och vilket inflytande vi ger dem”, skriver hon i Forskning & framsteg.
Nästa exportsuccé?
Förväntningarna på de kommersiella framgångarna för edtech är höga. Även i Sverige sker utvecklingen snabbt och svenska företag ligger i framkant för att bli nästa stora exportsuccé. Edtechbranschen har växt med närmare tio procent per år. Enligt branschorganisationen Swedish Edtech lades i snitt drygt 1 700 kronor per elev på hårdvara, mjukvara och administration av utbildningsteknik i den svenska skolan förra året, rapporterar Computer Sweden.
Företagens intäkter från skolväsendet var 3,95 miljarder kronor 2019, varav hårdvara stod för cirka två tredjedelar av intäkterna.
Det är skolverket som har fått uppdraget att vara den myndighet som tar initiativ till digitaliseringsfrågor inom skolan.
Frågan är dock hur bra de digitala verktygen är för undervisningen och för elevernas kunskapsinhämtning? Här saknas det tillräckligt med forskning för att visa på evidens att lösningarna som edtech erbjuder fungerar. Ett problem är den snabba utvecklingen och nyckfullheten på området, en app eller it-lösning kan ha kort livslängd innan den ersätts med något nytt eller med en uppdatering. Det gör det svårt att mäta och forska på de digitala lösningarna, skriver Computer Sweden.
– Det finns stora tunga undersökningar som visar positiva effekter av att använda digitala verktyg och som bygger på Pisa och Timms 2012. Man kan tycka det är gamla undersökningar, men å andra sidan kan man säga att utrustningen blivit bättre på de här tio åren och att den allmänna digital kompetensen höjts så de positiva effekterna är sannolikt inte mindre i dag, säger Jan Hylén, som är fristående konsult och som har arbetat med skol-it-frågor, och som politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, till Computer Sweden.
Han har nyligen sammanställt en rapport på uppdrag av Entreprenörskapsforum, där han har undersökt om svensk edtech skulle kunna bli samma framgång som fintech (financial technology).
Framtidens digitalisering av svenska skolan har stora förutsättningar för att lyckas, menar han, inte minst för att det finns en allmän digital mognad hos svenska föräldrar, elever och lärare, vilket gör det enkelt för dem att anamma nya verktyg.
Andra områden där exempelvis distansundervisning kan komma att vara ett alternativ är i områden på landsbygden det råder lärarbrist och där flera skolor kan gå samman om lärarresurserna.
Läs mer på Syre: