Beslutet innebär en seger för de aktivister som drivit frågan i ett land där majsen har hög kulturell status. Men det innebär också en möjlig väg bort från den långvariga diskussionen om genmodifierade organismer, GMO, där fröföretag och företrädare för industriella jordbruk hävdar att tekniken leder till större skördar av majs medan småskaliga bönder och miljövänner varnar för de hot de grödorna innebär.

Domstolen betonar behovet av biologisk mångfald och beskedet ger näring åt ett mer hållbart jordbruk världen över. HD konstaterar att domstolar har rätten att avvisa ansökningar om att bedriva kommersiella odlingar av genmodifierad majs. Detta är en grundförutsättning för att stora fröföretag ska kunna sälja dessa fröer i Mexiko. Beskedet innebär att företagen förlorade.

Nödvändig biologisk mångfald

Men det är mer än frågan om tillstånd som står på spel. Jordbruksföretagens mål är att driva på utvecklingen av genmodifierade odlingar på global nivå – inte bara i Mexiko. Detta samtidigt som småbönder över hela världen oroar sig över resultatet – att företag skulle få kontroll över utsädet och de bestående miljöskadorna.

Lyckligtvis har motståndarna både vetenskapen och juridiken på sin sida, och exemplet Mexiko visar hur ett effektivt juridiskt motstånd kan bedrivas.
Domstolen i Mexiko slår fast att det krävs en biologisk mångfald för att majsen ska kunna växa, förädlas och anpassa sig – på samma sätt som den har gjort i flera århundraden. Det innebär att den biologiska mångfalden är nödvändig för att majsen ska kunna överleva som organism.

Det finns en risk för att pollen från genmodifierad majs med hjälp av vinden börjar spridas till den traditionella majsen. Även om det skulle ske av misstag skulle en sådan utveckling vara oåterkallelig. Den skulle innebära ett hot mot den inhemska majsens genetiska variation och den biologiska mångfald som krävs för att växter ska kunna anpassa sig till torkor, klimatförändringar och olika markförhållanden.

Får stöd i internationella lagar

Processen om GMO-majsen har pågått i många år i Mexiko. Redan 2013 förlorade GMO-förespråkarna ett mål efter att en grupp som företrädde bönder, ursprungsbefolkningar och forskare begärde att landets regering skulle avvisa en ansökan om att få bedriva dessa odlingar.

Gruppens främsta argument var att den genmodifierade majsen innebar ett hot mot de 50 inhemska majssorterna. Det målet vann de redan för åtta år sedan, ett besked som nu har fastställts av Högsta domstolen.

HD konstaterar att stater kan förbjuda teknik som är vetenskapligt osäker, och att förbudet mot GMO-odlingar ska ses som ett sätt att förebygga eventuella skador. Denna regel är fastställd i Mexikos lag om biosäkerhet, och får även stöd genom flera internationella lagar.

Kan inspirera

Företrädarna för GMO avvisar dessa lagar och hävdar att grödorna är säkra.
Detta trots att det finns forskningsstudier som visar att genmodifierad majs innebär ett hot – och det inte råder samstämmighet bland forskarna.

Beslutet i Mexiko är positivt för det hållbara jordbruket världen över. Mängder av länder har undertecknat regler som fastställer principerna om behovet av att förebygga möjliga skador. Denna princip är grundläggande i Mexikos lag om biosäkerhet och kan inspirera fler länder i miljöarbetet. För fröföretagen skulle det vara mycket negativt om fler domstolar och lagstiftare tog intryck av Mexiko.

Men just detta är något som företrädare för ekologiska jordbruk, miljövänner, jurister och politiker över hela världen borde göra. Den grupp som drev processen i Mexiko bör ses som en inspiration i kampen för hållbarhet, genom deras metod att kombinera ett juridiskt, kulturellt och politiskt arbete.