På bara de senaste åren har det hänt en hel del kring hur vi ser på flygandet som resform. Det fick Sara Ullström, doktorand på Lunds universitet, att vilja titta närmare på hur våra normer kring flygresor sett ut över tid. I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Journal of Sustainable tourism kartlade och analyserade hon tillsammans med två kollegor hur framförallt resetidningar, men också flygbolag och resebyråer framställt flygresandet sedan 1950.

– Jag tittade även på nyhetsmedia de senaste åren, då flygandet börjat ifrågasättas i den allmänna debatten, berättar hon.

Hon har kunnat identifiera två viktiga skiften under perioden.

Från lyx till billigt lågprisflyg

– På femtiotalet framställdes flygandet som lyxigt och glamouröst, något drömskt och eftersträvansvärt. Därefter började det gå mot att bli något vanligt och normaliserat. På 70- och 80-talen ökade chartern och i mitten av 90-talet kom lågprisflyget till Europa, vilket gjorde flyget mer tillgängligt och billigt.

Då blev istället flygresandet sett på som en nödvändighet för medelklassen för att slippa vardagens stress och resa till solen, men också som ett sätt att få nya upplevelser och kulturutbyten.

Men från 90-talets normalisering med en slags hypermobilitet som ny norm så har det under de senaste åren skett ett ifrågasättande av denna norm.

– Det börjar i slutet på 2016, när några går ut i media och konstaterar att de inte flyger längre. Men framförallt kan man se en stor förändring efter 2018, då flygandet får alltmer uppmärksamhet i den allmänna debatten, säger Sara Ullström.

De bakomliggande förklaringarna har så klart med klimatet att göra och det faktum att flyget är en utsläppsintensiv aktivitet.

– Men det handlar också om att det är en väldigt ojämlik typ av konsumtion. Även om flyget framställs som norm så är det inte det globalt sett. Det är en väldigt liten andel av den globala befolkningen som flyger.

De nya tankegångarna lyfter istället för idén om flyget som något statusfyllt upp andra typer av resande.

– Det finns andra sätt att semestra på som är mer önskvärda ur ett klimatperspektiv: som att resa med tåg eller att upptäcka nya värden i närmiljön. I och med att flyget börjat ifrågasättas lyfts det fram att man kan ha liknande semesterupplevelser utan att flyga, säger Sara Ullström.

Lyfter fram positiva fördelar

Tankar om att vi har ett moraliskt ansvar för planeten och framtida generationer och att det är viktigt att leva enligt sina värderingar finns också med och representeras bland annat av flygfrittrörelsen Vi håller oss på jorden. Men det så uppmärksammade begreppet flygskam spelar faktiskt en mindre roll i flygfrittrörelsen, menar Sara Ullström.

– Det är inte så centralt i diskussionen om minskat flygresande. Istället lyfter de fram positiva fördelar med att flyga mindre.

Visserligen är det fortfarande en minoritet som ser på flygandet som problematiskt, normen om hypermobilitet och strävan efter vila och upplevelser i solen lever vidare, men det finns flera tecken på att ifrågasättandet av flyg representeras av en växande grupp.

– Flygfritt-kampanjer där man lovar att ta ett flygfritt år har spridit sig till flera länder, och det indikerar att idéerna får ett ökat inflytande. Vi ser också att aktörer i resebranschen svarar på detta på olika sätt. Som till exempel Vagabond resemagasin som numera gör ett tågresenummer varje år. De svarar på en ny form av trend, där långsamt klimatsmart resande värdesätts sätt på ett sätt som det inte gjort förut. Man kan tänka sig att det kan uppkomma fler och fler av den här typen av exempel framöver, där fler ser över sina flygresevanor och fattar beslut om andra vanor.

"Tillsammans kan vi påverka"

Varför vi reser på semester har dock inte ändrats nämnvärt under hela perioden.

– Det handlar om avkoppling, vila från vardagen och att upptäcka något nytt. Det är relativt bestående anledningar. Men nu framhävs alltmer att vi kan få det här även utan flygresor. Vi behöver inte nödvändigtvis ge upp syftet med semestern. Men hur vi reser och var vi reser har förändrats över tid.

Det är viktigt för klimatomställningen att synliggöra andra alternativ, menar Sara Ullström.

– Det kan förändra bilden av socialt önskvärda beteenden.

Även om det kan vara lätt att tänka som enskild individ att ”det jag gör gör inte gör så stor skillnad”, så är det inte riktigt så.

– Flygfrittkampanjerna uppmanade till att agera om hundratusen andra också lovade samma sak. Så där handlade det ju inte om att agera som enskild individ. Den kollektiva aspekten är viktig. Tillsammans kan vi göra skillnad och påverka både normer och politik.