De senaste åren har myndigheten iakttagit förändringar i naturen som kan härledas till klimatförändringarna.

En effekt av att det blir varmare är att vi får mindre tjäle i marken. Och med mindre tjäle får vi blötare förhållanden – vilket i sin tur leder till en ökad risk för olika ras och erosioner.

Riskområden

Myndigheten pekar i rapporten ut branta och instabila områden i älvdalar, med en total storlek på en halv miljon hektar, som riskområden.

– I älvdalar har du rörligt vatten i marken och goda produktionsförhållanden för skog. Det är lönsamt att bedriva skogsbruk i de områdena, säger Anja Lomander, markspecialist vid Skogsstyrelsen.

Där det finns skogsbruk finns det risk för körskador, vilket är skador på skogsmark åsamkat av skogsbruksmaskiner som kan ge långtgående effekter på den närliggande naturen. Mindre tjäle i marken: större risk för körskador.

Det är bara ett av problemen som finns. Enligt Skogsstyrelsen har så gott som alla skogsbruksåtgärder en inverkan på risken för erosion, ras och lokala översvämningar.

Fara för människor

Riskerna som pekas ut är dels att samhällsbärande infrastruktur fallerar. Jordmassor som rasar ned på vägar, järnvägsspår och i vattentäkter, bostäder och fiberkablar som skadas samt elledningar som välter och stör elförsörjningen.

Dels också risken att människor dras med eller på annat sätt skadar sig.

– Vi har inte haft påverkan på människoliv ännu i Sverige, men på den norska sidan har vi haft det, säger Anja Lomander.

Förra året dog tio personer i samband med ett ras i Gjerdum i Norge.

– Vi har varit väldigt förskonade med naturolyckor jämfört med många andra länder. Men de sista åren har vi sett förändringar i klimatet som även drabbar Sverige på andra sätt än vad det har gjort tidigare, säger Lomander.

Dålig data i Sverige

Förslagen som presenteras i rapporten riktas till regeringen, skogsnäringen och myndigheten själv. Arbetet som behövs göras beskrivs som stort.

– Vi måste framför allt öka kunskapsnivån om orsak och verkan inom skogsbruket. Vad gör jag för skogsbruksåtgärder och vad kan hända? Hur kan jag anpassa mig för att inte orsaka ras? säger Anja Lomander.

– Det är först då vi kan få till en attitydförändring. Människor förstår inte vad de orsakar. Det är ingen människa som går ut och orsakar den här typen av skador med vilje.

Dessutom bör man se över skogsvårdslagens hänsynsparagraf och miljöbalken utifrån behov av klimatanpassning, klargöra ansvarsfördelningen mellan den enskilde och det offentliga och öka samverkan mellan myndigheter, enligt Skogsstyrelsen.

– Ett problem vi har i Sverige är att vi har dåligt med data om vad den här typen av skador faktiskt orsakar och ger för samhällskostnader, säger Lomander.

Skogsstyrelsens rapport har tagits fram i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens geotekniska institut och Trafikverket, med finansiering av SMHI, och ska vara underlag för regeringen via det nationella expertrådet för klimatanpassning.