USA:s representanthus har röstat igenom president Bidens ”mjuka” reformpaket, värt 1 800 miljarder dollar. USA är därmed lite närmare klimatsatsningar och allmän förskola – men uppförsbacke väntar i senaten.
–Om du är förälder, pensionär, barn eller arbetare – om du är amerikan är den här lagstiftningen för dig, sade den demokratiska talmannen Nancy Pelosi kort efter godkännandet.
Lagstiftningen röstades igenom med siffrorna 220-213.
Republikanerna, som ideologiskt är emot en stor statsapparat, är starkt kritiska mot förslaget. Under natten till fredag fördröjde minoritetsledare Kevin McCarthy voteringen genom att maratontala. Hans eldiga anförande handlade om allt från president Joe Bidens kritiserade utträde från Afghanistan till statliga kostnader till Elon Musk, fredspriset och konsten på hans kontor.
Men nu är det ”mjuka” infrastrukturpaket, på engelska kallat ”Build Back Better”, godkänt av kammaren. Den sociala reformen har förhandlats ner från det dubbla till cirka 1 800 miljarder dollar, men innefattar fortfarande klimatsatsningar, allmän förskola och sociala satsningar och viss betald sjukledighet.
Svårt i senaten
Det sociala reformpaketet är tänkt att komplettera Bidens ”hårda” infrastrukturreform på 1 200 miljarder dollar som nyligen fick grönt ljus av kongressen. Med hjälp av de pengarna ska USA:s slitna vägnät, broar och hamnar rustas upp och alla i landet ska få tillgång till höghastighetsinternet.
Men att få paketet godkänt i senaten – där maktbalansen är 50-50 och där vicepresident Kamala Harris har utslagsrösten – är minst sagt en utmaning.
Om lagförslaget ska bli verklighet måste alla 50 demokrater rösta ja. Men vissa mittenorienterade partimedlemmar, främst West Virginia-senatorn Joe Manchin, har signalerat tveksamhet. Detta eftersom de inte vill att landets redan gigantiska statsskuld tyngs ytterligare.
Demokraterna och Vita huset har hela tiden hävdat att reformerna betalar sig själva, bland annat genom vissa skattehöjningar och omfördelningar av resurser.
Men på torsdagen presenterade den politiskt oberoende myndigheten Congressional Budget Office, som i veckor räknat på förslaget, sin slutsats: Reformen kommer att addera 357 miljarder dollar till statsskulden över en tioårsperiod.
Kort om tid
Frågan är om Joe Manchin, som även antytt att han är emot betald föräldraledighet, tycker att det är acceptabelt?
Demokraterna har inte så mycket tid på sig för att få med honom på tåget. Reformen är ihopkopplad med statsbudgeten, som redan skjutits upp och måste godkännas senast den 3 december – annars hotar nedstängningar av statsapparaten. Samma dag måste också det så kallade lånetaket, gränsen för hur mycket USA får låna upp för att betala sina löpande utgifter, höjas.
Fakta: USA:s kongress
TT
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet. Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
I det demokratledda representanthuset sitter i nuläget 220 demokrater och 212 republikaner. Tre platser är vakanta. Talman Nancy Pelosi leder arbetet.
I senaten har Republikanerna och Demokraterna 50 ledamöter vardera. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna styr även där. Majoritetsledare är New Yorkdemokraten Chuck Schumer.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källa: USA:s kongress, House press gallery
