DEBATT. När som helst kan vi drabbas av en skada, en olycka eller sjukdom som gör att livet tar en ny vändning. Vi kan gå från en aktiv tillvaro med full rörelseförmåga till en vardag med begränsad rörelseförmåga och kanske behov av hjälpmedel eller andra människors stöd.

I ett sådant läge är arbetsplatsen ofta oerhört viktig. Om individen har ett jobb där arbetsmiljön fungerar kan den komma tillbaka dit, känna meningsfullhet och umgås med andra i en trygg omgivning, även efter den händelse som orsakat funktionsnedsättningen. Många arbetsplatser är också tillgängliga för personer med fysisk funktionsnedsättning när det gäller exempelvis hissar, ramper och anpassade kontorsmiljöer. Men arbetsmiljö är mer än fysisk tillgänglighet. Ramper och hissar är utmärkta hjälpmedel, men räcker inte alltid för att möjliggöra prestationer från alla. Det kan också behövas andra insatser, exempelvis möjlighet att gå på rehabilitering eller träning på dagtid eller att besöka läkare under arbetstid. Det kan även behövas flexibla arbetstider, möjlighet att jobba hemifrån eller möjlighet att arbeta deltid. I kontorslandskap med varierande arbetsplatser kanske någon behöver en fast arbetsplats istället för att vara tvungen att flytta runt.

Även om många arbetsgivare gör mycket så saknas ofta systematiken. Enkla saker kan glömmas bort, som att ta reda på om de som använder rullstol kan nå kaffeapparaten och om är avståndet till fikarummet är rimligt. Om det tar för lång tid att ta sig till fikarummet är det lätt att låta bli att dricka kaffe och snacka med arbetskamrater och det sociala umgänget krymper. Du kanske lätt kan ta dig in i ditt eget arbetsrum, men kommer du in i din kollegas rum?

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns på de flesta arbetsplatser för att förebygga skador och hindra olycksfall. Men det systematiska arbetsmiljöarbetet kan också användas för att skapa en arbetsmiljö som möjliggör för alla att kunna jobba, trots en förvärvad eller naturlig variation i arbetsförmågan.  Människors arbetsförmåga varierar över tid, men vi vet att en balans mellan arbetsplatsens förutsättningar och individens resurser och förmågor kan ge möjlighet till en fullgod arbetsförmåga långt över den ordinarie pensionsåldern.

Att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö är främst den enskilde arbetsgivarens ansvar, men en god arbetsmiljö är något som skapas i samverkan med alla på arbetsplatsen. Under pandemin har arbetsmiljöfrågorna hamnat i fokus hos andra än de som normalt brukar vara de mest engagerade. Arbetsmiljöfrågorna har blivit viktigt för alla.

Vi vill därför att regeringen ger Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att undersöka och sammanställa de erfarenheter som allt ifrån funktionshinderorganisationer och yrkesföreningar till fackförbund och branschorganisationer har gjort under pandemin, i syfte att sprida de många goda innovationer som skapats. Vi är övertygade om att dessa kan bidra till ett effektivare och mer systematiskt arbetsmiljö- och anpassningsarbete i arbetslivet även efter pandemin.
Tillsammans skulle de kunna ge mycket värdefull kunskap om hur arbetslivet kan förbättras och inkludera fler som jobbar framöver, med eller utan funktionsnedsättning.