En av sex skolluncher slängs. Anledningen är främst otillräcklig matro. Livsmedelsverket riktar nu udden mot landets rektorer och menar att ansvaret vilar på dem.
– Det finns flera faktorer man behöver jobba mer med. Måltidsmiljön till exempel: mer tid att äta, lägre ljudvolym, mindre stress och ökad vuxennärvaro, säger Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket.
Per dag, elev och måltid handlar det om cirka 50 gram mat som slängs. Men sammanvägt tornar detta årligen upp till ett matberg motsvarande 11 ton.
Det är ett slöseri med bäring på både pengar och klimat, enligt Karin Fritz.
– Men det viktiga är att den här maten faktiskt skulle ha ätits upp. Den är beräknad och tillagad för att barnen behöver den, för att de ska må bra och klara skoldagen, säger hon och tillägger att svinnet medför att elever presterar sämre i klassrummet.
Men det är inte eleverna som ska lastas för matsvinnet – de lär sig redan att inte lassa upp för mycket. Livsmedelsverket vill i stället ta skolledningen i örat.
– Måltidsverksamheten kan påverka vad som händer i köket och delar av det som händer ute i serveringen. Men för att komma hela vägen från barnens tallrikar till den mat som blir över så behöver skolan också ta sitt ansvar, säger Karin Fritz och påpekar att det i dag är ganska otydligt.
– När det kommer till att arbeta med måltidsmiljön kan det handla om att få ner ljudvolymen genom allt från ljudabsorbenter, till skiljeväggar – att skapa en trevligare, trivsammare måltidsmiljö helt enkelt. Det ligger på rektors mandat och ansvar, säger Karin Fritz.
