När klockan slog 18 på fredagen i Glasgow gick klimattoppmötet COP26 i Glasgow officiellt in på övertid. De tar tid för nästan 200 länder att komma överens och FN:s klimatmöten är ökända för att dra ut på tiden – det senaste i Madrid höll på till söndag eftermiddag.

Utanför mötets grindar smorde aktivister in sig i låtsasblod som en markering ”för alla människor som kommer att dö på grund av trögheten därinne”.

De sista förhandlingarna sker nu bakom stängda dörrar där det vänds och vrids på formuleringar som ska in i slutdokumentet. Det ska kunna godkännas av såväl klimatsårbara länder som världens största utsläppare och ekonomier som är beroende av fossila bränslen.

"Detaljmangling"

Delegaterna kämpar in i det sista för att få med så mycket av det egna landets ståndpunkter som möjligt.

– Vi skulle kunna vara överens om de stora dragen redan nu, men det kommer att krävas en del fortsatt detaljmangling, säger klimatminister Per Bolund (MP).

Enligt honom väntas de tuffaste förhandlingarna handla om klimatfinansiering och om regler som hanterar utsläppshandel mellan länder.

Tidigare formuleringar från mötet om att fasa ut all kol och alla fossila subventioner har försvagats till att bara gälla det smutsigaste kolet och ”ineffektiva” subventioner till fossila bränslen.

– Vi har jobb kvar att göra för att se till att det inte urvattnas och tas bort helt ur nästa dokument, säger Per Bolund.

– Det är otroligt viktigt, inte minst för att svara på den förväntan som finns att inte bara ha bla-bla-bla och ord, utan att faktiskt gå till handling.

Om skrivningen överlever vore det första gången som ett slutdokument från ett FN-toppmöte om klimatet alls innehåller en referens till fossila bränslen, som är den största orsaken till den globala uppvärmningen. Länder som Saudiarabien, Ryssland och Australien har kämpat för att få bort det som nu kallas ”F-ordet” i Glasgow.

Höja ambitionen

Utkastet uppmanar också länder att snabba på och uppgradera sina klimatmål redan nästa år.
Men texten är allt för svagt formulerad på en rad områden, enligt Naturskyddsföreningen som vill se skarpare skrivningar om exempelvis ambition, anpassning och finansiering.

– Det här är ett otroligt viktigt möte och förslaget som ligger på bordet är i nuläget en besvikelse i relation till vad som behövs, säger generalsekreterare Karin Lexén.

– Samtidigt har det funnits mer av en konstruktiv vilja vid det här klimatmötet än tidigare, men det syns fortfarande för lite i förhandlingsresultatet.

Tredje gången gillt

Ett mål för COP26 är att slutföra Parisavtalets så kallade regelbok, vilket två tidigare klimatmöten har misslyckats med. Det handlar om hur utsläppshandel mellan länder ska regleras, hur rapporteringen ska vara transparent och hur ofta länder ska redovisa sitt klimatarbete.

Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, anser att det viktigaste för COP26 är att enas om regelboken.

– Det har varit en huvuduppgift för Glasgow att få regelboken komplett. Får vi den på plats tycker jag att man kan säga att det är ett lyckat möte.

Att regelboken ros i hamn innebär dock inte att världen har lyckats med klimatarbetet, betonar han. Men det kan hjälpa till att nå 1,5-gradersmålet.

Vi behöver alla verktyg som finns i Parisavtalet för att arbeta med klimatambitioner. Utan verktyg blir det svårare att bedriva klimatarbete, säger Fridahl.

Bråk om pengar

Konflikten mellan rika och fattiga har blottlagts i Glasgow – där mindre utvecklade länder har blivit allt tydligare i kraven på mer finansiering. Pengar behövs för att anpassa samhällen till klimatförändringarna och täcka skador som redan uppstått.

Men i dag vill de flesta rika länder att deras stöd till fattigare länder primärt ska gå till att minska utsläpp.

– Pengarna behövs till så mycket och det finns så lite. Det är en ordentlig nyckelfråga för Glasgow, säger Fridahl.

Fel håll

Även om förhandlingarna till stor del handlar om paragrafer, tekniska detaljer och bråk om ordval så är det stora uppdraget att se till att världens länder gör mer för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Hittills pekar utvecklingen åt fel håll. Utsläppen ökar i stället för att minska. Värdlandet Storbritannien hoppas kunna hålla liv i Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

För att klara det måste utsläppen minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, bedömer FN:s klimatpanel IPCC. I dag ligger temperaturökningen på 1,1 grader, vilket redan ger avtryck i form av extremväder, torka och översvämningar.

Just nu pekar ländernas klimatlöften mot en uppvärmning på minst 2,4 grader vid seklets slut.

– Uttalanden som har gjorts här i Glasgow är uppmuntrande, men långt från tillräckliga, sade FN:s generalsekreterare António Guterres i torsdags.