Den uppmärksammade rättegången mot Hamid Noury, som åtalats i Sverige misstänkt för krigsbrott i samband med tusentals avrättningar i Iran, flyttas tillfälligt till Albanien. ”Det är mycket ovanligt, men kan hända ibland”, säger målsägarbiträdet Göran Hjalmarsson.
Albanien brukar beskrivas som en högborg för den iranska rörelsen Folkets mujahedin, som står i fokus under den svenska rättegången mot folkrättsåtalade Hamid Noury.
Enligt åtalet utfärdade Irans dåvarande ayatolla en så kallad fatwa, en order om att avrätta alla politiska fångar som lierade sig med rörelsen.
Tusentals personer, både medlemmar ur Folkets mujahedin och andra politiska fångar, dödades därefter under sensommaren 1988.
Det historiska målet i Stockholms tingsrätt prövar nu om Hamid Noury, som ska ha arbetat på fängelset utanför Teheran där avrättningarna ägde rum, kan anses vara juridiskt skyldig till både mord och folkrättsbrott.
Många av fallets cirka 70 målsägare och vittnen har inte kunnat ta sig till Stockholm och har hörts på länk.
Men eftersom flera målsägare bor i Folkets mujahedins flyktingläger i Albanien flyttar rätten på måndag ned verksamheten till kuststaden Durres, där man lånar en albansk rättssal för att under två veckor höra sju målsägare.
– Flera brottsoffer bor i lägret och de allra flesta saknar resedokument, de kan alltså inte lämna Albanien. Därför har tingsrätten, efter brottsoffrens önskemål och åklagarnas förfrågan, beslutat att åka ned för att höra dem där, säger Göran Hjalmarsson.
Åtalade Noury stannar däremot kvar i Stockholm, där han har suttit häktad i två år.
Fakta: Historiskt stort mål
• Rättegången mot den 60-årige man som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988 väntas bli en av de största i sitt slag i Sverige.
• Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
• Under nästan 100 rättegångsdagar från den 10 augusti fram till mitten av april ska 49 målsägande och ytterligare dussintals vittnen från olika delar av världen höras.
• Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets Mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets Mujahedin som vittnen och inte målsägande trots snarlika upplevelser.
• Detta trots att samtliga vittnar om att ha blivit utsatta för liknande behandling, som åklagare jämställer med tortyr.
• I vart fall görs gällande att den åtalade är att betrakta som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.
• Den åtalade nekar till brott.
Källa: Åklagarmyndigheten
