Ett av klimattoppmötet Cop26:s huvudteman är hur naturen ska förvandlas till en allierad i kampen mot klimatförändringarna. Men bara dagarna före klimattoppmötet påbörjades bommades ett tillfälle att inrätta vad som skulle kunnat bli världens största marina reservat. ”Man behöver jobba mycket mer mot Kina och Ryssland, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet.
Beslutet är redan fattat. Ett nätverk av marina reservat, ekologiskt representativa för livet på Antarktis, ska inrättas under ledning av CCAMLR. Ett fördrag som är satt att skydda Södra oceanen, det enorma hav som omger Antarktis. Men endast två reservat har inrättats, det senaste 2016.
Syre har återkommande berättat hur skarpa förslag på nya marina reservat blockerats av Kina och Ryssland – år efter år. Men inför CCAMLR årsmöte i slutet av oktober i år såg det mer lovande ut, inte minst för att Sverige nu är ordförande, ett land utan egenintresse i exploateringen av Antarktis. Ett faktum som man hoppades skulle kunna orsaka en islossning. Men det fanns också fler skäl till optimism. USA:s klimatsändebud John Kerry, meddelade i våras att landet skulle engagera sig för att två av de förslagna reservaten skulle bli verklighet.
– Det blir mer och mer känt hur viktiga haven är för planetens överlevnad. Då ökar också trycket på att skydda marina områden, sa miljö- och klimatminister Per Bolund till Syre i våras och berättade att ”man var beredd att göra det som krävdes för att ta besluten i hamn”.
"De har många invändningar"
Man kan tycka att han skulle haft fler skäl till vind i seglen. Kina står värd för ett miljötoppmöte i vår där man ska ta beslut om ett avtal som kan bli ett ”Parisavtal för den biologiska mångfalden”. Men CCAMLR årsmötet skulle också gå av stapeln precis före Cop26, ett klimattoppmöte där naturen pekats ut som avgörande för att lösa klimatkrisen. Ändå blev det inget nytt havsreservat i år.
Eftersom beslutet om att nya reservat ska inrättas redan är fattat, är det inte det Kina och Ryssland motsatt sig. Utan hur det ska inrättas och vad det ska innefatta.
– De har många invändningar och tycker inte att processen är tydlig men vi som jobbat med det här ett tag vet att det inte går att göra på samma sätt varje gång, säger Sveriges förhandlare, Pia Norling.
När Syre ringer upp Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet som sitter med i CCAMLR:s vetenskapliga råd, är han märkbart besviken. Han tycker också att man från politiskt håll kunde ha gjort mer.
– Vi har inte sett något jättestort engagemang, uttalandena har varit för få och kommit för sent. Man skickade inte heller någon ambassadör till årsmötet. Det är inget större tryck i Antarktisfrågan, istället fokuserar man på Arktis. Det finns säkert skäl för det men varför kan man inte engagera sig i båda? Sverige är ett rikt land.
Läs mer: Islossning för nya havsreservat i Antarktis
Vad betyder det för klimatet?
Fördraget CCAMLR anses ha en av de bästa fiskeförvaltningarna i världen. Men havet värms upp, vilket gör att fisk och krill byter jaktmarker. I värsta fall blir uppskattningarna av bestånden fel, vilket kan resultera i överfiske. Både valar och pingviner kan då få svårare att hitta föda – och i förlängningen kan hela ekosystemet rubbas. Något som i sin tur kan slå mot klimatet, då havet fungerar som en kolpump. Plankton som flyter vid ytan suger upp koldioxid från atmosfären. De äts i sin tur upp av mikroalger som käkas av krill om nätterna. Innan dagen gryr emigrerar de ned i havsdjupen, för att – i den mån det är möjligt – undgå att bli valmåltid. Där för de med sig en massa kol som de sedan bajsar ut och som sjunker ned till havsbotten där det lagras i sedimentet. Resultatet kan liknas vid en naturlig maskin som suger koldioxid från atmosfären. Med en kombination av marina skyddade områden och en effektiv förvaltning av det oskyddade havet, kan Antarktis bli ett föredöme för hela världshavet, tror forskaren Thomas Dahlgren. Ett ekosystem som gynnar både den biologiska mångfalden – och klimatet.
