– Att korna får komma ut är bra. Men det marknadsförs på ett sätt som gömmer undan att de är glada för att de inte varit ute på väldigt länge, säger Anna Harenius, etolog på Djurens rätt.

Dessutom är det inte alla nötkreatur som släpps ut, påpekar hon. Tjurar och kalvar omfattas inte av det beteskrav som ger svenska mjölkkor rätt till minst tre månaders grönbete om året. I många andra länder hålls korna inne året om.

Agneta Schultzberg, veterinär hos branschorganisationen LRF Mjölk, har en annan syn på kosläppen.

– Jag ser det som ett trevligt tillfälle för den del av befolkningen som annars inte har kontakt med kor eller lantliv att få det, säger hon.

Djurens hälsa ger skäl att vara stolt över svensk mjölkproduktion, menar hon och lyfter fram att Sverige är fritt från immunbristsjukdomen bovin virusdiaré och flera andra sjukdomar som kor drabbas av på andra håll.

– Vi har väldigt friska djur i Sverige och är fria från en rad sjukdomar som drabbar mjölkkor i andra länder, tack vare ett målmedvetet arbete med att förebygga ohälsa.

Vanligt med juverinflammation

Bättre hälsa bidrar också till att man ger djuren mindre antibiotika. I EU är antibiotikaanvändningen mer än tio gånger så hög som i det svenska jordbruket och i flera av de länder vi importerar mejeriprodukter ifrån ges antibiotika också till friska djur.

Även om den dryckesmjölk som säljs i Sverige till allra största del kommer från svenska kor konsumeras mer mjölkprodukter i landet än vad som produceras. Exempelvis är ungefär hälften av osten importerad.

Ett skäl till att de svenska djuren är jämförelsevis friska är enligt Agneta Schultzberg en mer varsam avel än på många andra håll.

– I Sverige har man inte enbart avlat för att djuren ska producera så mycket som möjligt. Det spelar ju ingen roll om kon mjölkar som tusan om hon inte håller sig frisk. Nu börjar också andra länder ta efter.

Djurens rätt Anna Harenius ger en helt annan bild. Hon pekar på att mjölkkor avlas för att producera mycket mer mjölk än vad en kalv behöver. Och det får konsekvenser.

– Väldigt många kor får juverinflammation någon gång under livet, säger hon.

Att kalvarna separeras från sina mammor under det första dygnet skapar också det ett svårt lidande, menar Anna Harenius.

– Man vet att kon har lika stor modersinstinkt som alla andra djur och att kalven har behov av att vara med sin mamma.

Vill ta bort skolmjölkstöd

De växtbaserade alternativen till mjölk har vuxit kraftigt de senaste åren. Men även om det enligt SVT år 2016 såldes 44 procent mer växtmjölk än 2013 står den bara för cirka sex procent av all mjölk som säljs. Skolorna är stora mjölkkonsumenter. För varje liter som eleverna dricker får skolorna 1,80 kronor i EU-stöd. Villkoret är att de också sätter upp en plansch med information om stödet och om mjölkens hälsofördelar. Växtmjölksföretagen rasar och Djurens rätt stämmer in i kritiken.

– Vi vill att man tar bort skolmjölksstödet, säger Anna Harenius.

En mjölkko som naturligt kan bli uppemot 25 år slaktas i regel vid fem års ålder. Den har då varit dräktig i mer än hälften av sitt liv. Men de krassa villkoren till trots är komjölken betydligt mindre ifrågasatt i den offentliga debatten än köttet, även om mer än hälften av nötköttet kommer från mjölkindustrin.

– Jag tror det beror på en väldigt stark marknadsföring från mejeriföretagen. Det är väldigt positiva bilder som pumpas ut i reklam och i medier. Köper man en köttbit så vet man att ett djur dött, det syns inte när man köper ett mjölkpaket med kor på gröna ängar, säger Anna Harenius.

Agneta Schultzberg å sin sida framhåller mjölkböndernas omsorg om djuren.

– Som kobonde gillar man sina djur, annars orkar man inte. Med de förutsättningar man har sköter man dem så bra man kan, säger hon.