– Möjligheten att få använda hemliga tvångsmedel är helt central i kampen mot de här kriminella miljöerna, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

I våras kom polisen med ett nödrop till regeringen. ”Svensk polis har inte de offensiva verktyg som behövs”, skrev rikspolischef Anders Thornberg i en debattartikel i DN.

Polisen efterfrågade framförallt utökade möjligheter att få använda hemliga tvångsmedel mot den organiserade brottsligheten. Önskemålet handlar om att få använda avlyssning eller dataavläsning i syfte att förhindra brott och utan krav på en konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

Kriminella nätverk

Hemliga tvångsmedel i preventivt syfte tillåts i dag framförallt för att säkerhetspolisen ska kunna förhindra terrorbrott.

Regeringen har nu beslutat om direktiv för att utreda hur den öppna polisen ska få samma möjlighet för att förhindra allvarliga brott ”inom ramen för kriminella nätverk”.

Damberg motiverar det nya steget:

– Skjutningarna fortsätter med delvis andra tillvägagångssätt och gärningsmännen är yngre än tidigare. Detta är en farlig situation.

Högeroppositionen i riksdagen har sedan en tid drivit på för att hemliga tvångsmedel ska kunna användas även utan konkret brottsmisstanke.

Även husrannsakan

Regeringen vill även utreda om polisen ska ges utökad möjlighet till husrannsakan i preventivt syfte. Bakgrunden är en önskan från Säkerhetspolisen om utökade möjligheter till hemlig husrannsakan.

Enligt Damberg omfattar utredningen även den öppna polisens möjligheter till husrannsakan i preventivt syfte, i till exempel bostäder. Något som inte är tillåtet i dag.

Ett lagförslag på det området kom i somras. Det förslaget begränsas dock till gemensamt tillgängliga utrymmen, som trappuppgångar, källarkorridorer och tvättstugor i flerbostadshus. Däremot fanns inte bostäder med. Den utredning som utredde husrannsakan åt regeringen ansåg att det skulle vara ett alltför omfattande integritetsingripande.

"Så snabbt som möjligt"

Den nya utredningen, som nu tillsätts, får också i uppdrag att samtidigt utreda om skyddet för privat- och familjelivet och den personliga integriteten bör stärkas.

Förslagen ska vara klara senast den 2 februari 2023.

– Vi har tittat väldigt noga på hur det här kan utredas så snabbt som möjligt med det syfte vi vill uppnå. Därför har vi satt utredningstiden till 15 månader, säger Damberg.

Utredare blir Inger Söderholm, före detta lagman vid Attunda tingsrätt.

Sedan tidigare arbetar en annan utredning med förslag för att sänka ribban för hemliga tvångsmedel så att fler brott kan omfattas. Den utredningen ska lägga fram sina förslag nästa år, men handlar inte om att tillåta till exempel avlyssning i preventivt syfte.