Socialstyrelsen uppskattar att omkring 38 000 flickor och kvinnor i Sverige är könsstympade. Siffran är ännu högre om man ska tro EU:s jämställdhetsinstitut (EIGE): 59 409.

Mellan 2012 och 2018 uppsökte cirka 5 000 vård – de flesta i samband med graviditeter.

Men många söker sig inte till sjukvården trots att behovet finns.

– Det finns en rädsla hos många. En rädsla att bli stigmatiserad av samhället i stort men också rädsla att bli isolerad från släkt och närsamhället, säger Sharareh Akhavan, utredare på Socialstyrelsen.

Nå ut med information

Könsstympningar sker främst i åldern fyra till 14 år, och de drabbade flickorna och kvinnorna har ofta sitt ursprung i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia.

Både vården och skolan har en viktig uppgift när det kommer till att nå ut med information om att det finns hjälp att få.

– WHO har väldigt bra riktlinjer för hur man hanterar det här i hälsoundervisning och informationsåtgärder, säger Sharareh Akhavan.

– Regionerna tillsammans med elevhälsa kan utveckla strategier för uppsökande verksamhet för att kunna nå och bemöta den här gruppen.

"Våld mot flickor"

Ett bekymmer är att det råder en kunskapsbrist inom svensk sjukvård.

– Det kan vara att vården är så belastad att man inte hinner. Att den här frågan om könsstympning inte är prioriterad, säger Sharareh Akhavan.

Hon anser att det är viktigt att ta frågan på största allvar även om patientgruppen är relativt liten jämfört med många sjukdomar.

– Det här fenomenet handlar om våld mot flickor. Därför är det viktigt att vi visar nolltolerans, och visar att det här är en fråga om rättvisa, jämställdhet och demokrati, säger Sharareh Akhavan.