Klimatfrågan seglade upp som en huvudfråga under toppmötet i Rom, där många deltagare nu reser vidare till FN:s klimatmöte i Glasgow.

Under mötets sista del lyckades länderna enas om att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer. Men man tillägger också att målet bara ska vara ”inom räckhåll” och att det kommer krävas ”effektivt handlande och engagemang från alla länder”.

Trots de mildrande skrivningarna är ändå överenskommelsen ett snäpp vassare än det globala klimatavtal som slöts i Paris 2015, där det slogs fast att uppvärmningen ska begränsas till 2 grader.

Nollnivå

Kompromissen kring när världen ska ha nått noll i nettoutsläpp av växthusgaser blev ändå luddig. Experter hade hoppats på ett bestämt datum, men kompromissen landade i en skrivning om en nollnivå till ”mitten eller omkring mitten av århundradet”. Det är i ungefär linje med vad som sades efter klimatmötet i Paris, vilket många länder fortfarande inte anslutit sig till.

I kommunikén lovar också länderna att sluta finansiera byggen utomlands av kolkraftverk utan tekniker som reducerar koldioxidutsläppen, så kallade ”smutsiga kolkraftverk”. Däremot sägs ingenting om att fasa ut kolet i de egna länderna.

Kolkraft är bland annat den huvudsakliga energikällan i Kina, världens näst största ekonomi. Och Kina har tillsammans med Indien än så länge stoppat långtgående G20-utfästelser för att begränsa nya inhemska investeringar i kolkraft.

Slutuppgörelsen kom sedan Storbritanniens prins Charles varnat ledarna för att detta är sista chansen att agera för klimatet.

– Det är omöjligt att inte höra de ungas desperata röster. De vill se er leda för planeten, ni håller deras framtid i era händer, sade prinsen, som är känd för sitt engagemang i miljöfrågor.

Många motsättningar

Ledarna från världens största ekonomier står tillsammans för över tre fjärdedelar av världens utsläpp av växthusgaser.

Men det har varit svårt att hitta uppgörelser om hur de ska begränsa framtida utsläpp och om hur fattiga länder ska få hjälp att hantera effekter av stigande temperaturer – som översvämningar och torka. Under ytan har det bubblat av motsättningar och konflikter.

Kinas president Xi Jinping har liksom Rysslands president Vladimir Putin valt att inte komma till Rom. De medverkar inte heller på klimatkonferensen i Glasgow, som inleds på söndagen.

Global nivå på bolagsskatt

G20-ledarna har på helgens möte i Rom även diskuterat hanteringen av pandemin och hur distributionen av vaccin till fattiga länder ska gå till.

De ställde sig i lördags som väntat även bakom OECD-förslaget om en global miniminivå på bolagsskatten på 15 procent från och med 2023, med ett tillhörande förslag om att flytta en del av beskattningsrätten när det gäller multinationella storföretags övervinster till länder där försäljningen äger rum i stället för där huvudkontor, forskning och utveckling ligger.

President Joe Biden passade även på att prata sig samman med den franske kollegan Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och den brittiske premiärministern Boris Johnson inför nya samtal om ett avtal som begränsar Irans kärnenergiprogram.

Det träffades i samband med mötet även en viktig överenskommelse om eldupphör i tullkriget mellan EU och USA. Bidenregeringen har gått med på att tillåta en importkvot för stål och aluminium från EU utan tullar. I utbyte har EU lovat att stoppa nya och börja avveckla motåtgärder – som tullar på motorcyklar, sprit och juice från USA – som införts sedan Trumpregeringen 2018 slog till med tullar på stål och aluminium mot bland annat EU.

Texten har uppdaterats