USA:s president Joe Biden vill skapa en enad front tillsammans med allierade i Europa inför en ny samtalsrunda om Irans kärnenergiprogram. Ett möte om frågan hålls i samband med det pågående G20-toppmötet i Rom.
Energikrisen, pandemihanteringen, en global bolagsskatt, den ekonomiska återhämtningen och inte minst klimatet – det är gott om heta frågor på toppmötet mellan G20-ländernas ledare i den italienska huvudstaden i helgen.
Ett förnyat kärnenergiavtal med Iran är en annan brännande världspolitisk fråga, som president Joe Biden bär med sig i portföljen under sin fem dagar långa Europaresa.
Ökad anrikning av uran
Efter G20-toppmötet i Rom fortsätter Biden till FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow.
Biden har som utrikespolitiskt mål att få till ett nytt avtal om Irans kärnenergiprogram. Siktet är inställt på en mer långtgående och längre uppgörelse än det avtal från 2015 som företrädaren Donald Trump under uppmärksammade former lämnade för tre år sedan.
Men den diplomatiska vägen dit är lång och snårig. Detta inte minst sedan Irans svar på Trumpregeringens beslut att lämna det tidigare avtalet och införa nya sanktioner mot Teheran har varit att öka anrikning av uran – vilket utgör ett avgörande steg för landets förmåga att producera egna kärnvapen.
USA:s allierade i Europa – Frankrike, Storbritannien och Tyskland – har tillsammans med Kina och Ryssland hållit fast vid kärnenergiavtalet från 2015. Och efter Bidenregeringens tillträde hölls i april den första av sex planerade samtalsrundor om frågan mellan Iran, USA och de andra parterna i Wien.
Tillbaka till förhandlingsbordet
Därefter har dock Irans president Ebrahim Raisi och hans regering, som tillträdde i somras, stoppat samtalen. Samtidigt har FN:s atomenergiorgan IAEA konstaterat att Iran allt mer flagrant bryter mot åtagandena i ursprungsavtalet.
Men nu kan förhandlingshjulen ha börjat röra på sig. Efter ett möte i Bryssel meddelade Irans chefsförhandlare i frågan, Ali Bagheri-Kani, på det sociala nätverket Twitter att Iran siktar på att komma tillbaka till förhandlingsbordet före november månads utgång.
Jake Sullivan, Bidenregeringens nationella säkerhetsrådgivare, säger inför Bidens möte om Iranfrågan med Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson att tanken är att få de fyra ledarna att ”sjunga från samma textrad”. Iranträffen hålls separat från det officiella G20-mötet.
Drönarattack i Syrien
Enligt Sullivan är det dock fortfarande oklart om Irans regering menar vad de säger.
– Vi har fått positiva signaler om att de gör det, men jag tror vi måste vänta och se när och om de faktiskt dyker upp vid förhandlingsbordet, sade han till journalister ombord på presidentens flygplan Air Force One på väg till Rom.
Iranmötet hålls sedan USA anklagat Iran för att ligga bakom en drönarattack mot en amerikansk postering i Syrien.
Med hänvisning till attacken införde USA:s finansdepartement i måndags nya sanktioner mot två högt uppsatta ledare i Irans revolutionsgarde och två bolag med kopplingar till gardet, vilka anklagas för att ha sålt drönare och militär utrustning till grupper i Irak, Libanon, Jemen och Etiopien.
Fakta: Iranavtalet och sanktioner
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och av vad som kallas ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland. Avtalet sätter gränser för och öppnar för internationella kontroller av Irans kärnenergiprogram, vilket syftar till att Iran inte ska kunna utveckla egna kärnvapen. I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas.
2018 lämnade USA avtalet och sedan dess har USA också infört nya sanktioner mot Iran, vilket påverkar andra länders möjligheter att handla med Iran.
Teheran har meddelat att man inte längre följer avtalets begränsningar om hur stort antal centrifuger för urananrikning som får användas. Ett av Trumps efterträdare Joe Bidens utrikespolitiska mål är att återansluta USA till avtalet.
TT
