Statens institutionsstyrelse, Sis, driver hem för ungdomar som tvångsvårdas för svåra psykosociala problem som missbruk och våld. Många har haft problem hemma och i skolan. Även unga som har begått brott och dömts till sluten ungdomsvård vårdas på hemmen.

Avskiljning innebär att personalen på ungdomshemmen (Sis-hem) har rätt att låsa in en boende i upp till fyra timmar för att den beter sig våldsamt eller är berusad. Organisationen Barnrättsbyrån har sammanställt 1 788 avskiljningsbeslut från 2019 och 2020 och studien visar att i en tredjedel av fallen har den unga inte använt våld. Av dem har över 80 procent utsatts för fysiska ingripanden från personal.

– När vi började gräva så blev vi överraskade av att det här inte sågs som missförhållanden. Det fanns inga lex Sarah-anmälningar eller avvikelserapporter även om barn fått uppsöka sjukvård för sina skador, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Sis: Följer lagen

Hon menar att besluten om avskiljning som fattats utan att den unga utövat våld kan sakna stöd i lagen.

Helena Finér, verksamhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse, menar att det kan finnas undantagsfall då ingenting annat fungerat och avskiljning behövs för att stoppa den unges beteende från att bli våldsamt. Personalen är skyldig att följa reglerna om avskiljning i lagen om vård av unga, LVU, men också att upprätthålla ordningen och säkerheten vid hemmet.

TT: Innebär det då att ni följer lagen vid beslut om avskiljning som inte föregåtts av våld från den unge?

– Ja, det skulle jag säga om det leder till att ungdomen uppträder våldsamt.

Greppen och fasthållningsteknikerna som används är hämtade från polisens konflikthanteringssystem ”No Power No Lose”, men har anpassats till Sis verksamhet.
Kritiken mot att pressa ned någon hårt mot golvet är välkänd, för en person i affekt kan det innebära livsfara, menar Elin Wernqvist. Barnrättsbyrån har valt att klassa fasthållningar och nedläggningar som våld mot unga – även om det är tillåtet för personalen.

Gav dem bara polisgreppen

– Att Sis fortsätter att använda sig av metoderna är uppseendeväckande. Det finns ingen uppföljning av effekterna eller skador på barnen, trots stora risker, säger Elin Wernqvist.

Närmare två tredjedelar av besluten om avskiljning rör flickor. Anders Hjern, som är barnläkare och professor och har läst rapporten, lyfter att många som vårdas på ungdomshemmen lider av psykisk ohälsa och har neuropsykiatriska diagnoser. Bland unga flickor är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och autismspektrumstörning vanligt.

Statens institutionsstyrelse tar inte ansvar för att personalen utbildas i att möta ungdomarnas behov, menar han.

– I stället har man gett dem polisgreppen. Det leder till våldsanvändning i konflikter som hade kunnat lösas på annat sätt, säger han.

Helena Finér är trygg med konflikthanteringsmetoden de använder och framhåller att den baseras på forskning. Men ibland används greppteknik på fel sätt.

– Jag kan inte svara på hur vanligt det är, men det förekommer.

Obegripligt av vuxna

Barnrättsbyrån anser att avskiljning bör stoppas omgående för att förhindra att fler barn utsätts för fasthållningar och nedläggningar, som personalen oftast använder när någon ska avskiljas.

På Sis anser man att avskiljningarna behövs för att förhindra fara för andra, men att de behöver bli färre.

– Vi har påbörjat en omfattande förändringsresa och en av de viktigaste delarna i den handlar om att höja kompetensen bland våra klientnära medarbetare, säger hon.

Nästa år införs en grundutbildning för nyanställda som bland annat ska ge fördjupad kunskap om hur man bättre bemöter och förstå ungas behov. Tre nya avdelningar för unga med autism och intellektuella funktionsnedsättningar ska öppnas, enligt Helena Finér.

För barn och unga som redan är utsatta, har blivit övergivna eller utsatta för våld och övergrepp blir det obegripligt att vuxna som är satta att skydda dem ingriper fysiskt när de är arga och ledsna, menar Elin Wernqvist, generalsekreterare.

– De har svårt att känna tillit till vuxenvärlden, de får flashbacks till isoleringscellen. Jag pratade med en flicka som var på Sis för ett år sedan som har så ont i nacken att hon har svårt att sitta ned i skolan för att de slitit och dragit i henne så mycket, säger hon.