Tidigare i höstas skröt regeringen med hur mycket pengar de satsar på att ”rädda klimatet”. 15 miljarder kronor – ”en historiskt stor summa” enligt regeringen själv. Det är sant att 15 miljarder är en stor summa. Men den är ändå bara hälften så stor som de 30 miljarder som klimatskadliga verksamheter subventioneras med varje år. Det handlar bland annat om nedsatt koldioxidskatt för fossila bränslen inom sjöfart och jordbruk, energiskattebefrielse för flyg, lägre energiskatt på diesel med mera. 

Sverige är knappast unikt här. I världens 20 rikaste länder försvinner svindlande 10,5 miljoner kronor i minuten i klimatskadliga subventioner. Och även om regeringarna har lovat att fasa ut ”onödiga” subventioner så händer väldigt lite. I flera länder ökar subventionerna till och med.  

Samtidigt kommer nyheten om att tio procent av coronastöden till korttidsarbete under förra året gick till tio företag – där så gott som samtliga är verksamma inom transportindustrin. Det handlar framför allt om Scania, olika delar av Volvo och SAS. 

Så länge regeringarna fortsätter att hålla fossilföretagen om ryggen genom att låta dem skatta mindre och stötta dem med pengar så fort de krisar så kommer vi aldrig nå den gröna omställningen. Det är dags att låta dem som släpper ut mest också få betala mest.