Organisationer som företräder rastafari-rörelsen i Karibien är fast beslutna att driva frågan om krav på ersättning för slavhandeln vidare. Företrädare för organisationerna säger att de tänker se till att ersättningskraven åter hamnar på dagordningen så snart coronapandemin har lagt sig.
Ras Bongo Wisely Tafari, ordförande för Karibiens rastafariorganisation, säger till IPS att det handlar om krav som förts fram av deras förfäder ända sedan långt tillbaka på 1800-talet. Han är även medlem av Saint Lucias kommitté för slaversättning, en av 15 nationella organisationer som driver frågan inom den karibiska samarbetsorganisationen Caricom.
År 2013 bildade Caricom en kommission med uppgift att stå bakom de krav på ersättning för slaveriet som ställs på de tidigare kolonialmakterna. Kommissionen leds av Hilary Beckles, som är vice rektor för Västindiens universitet.
– Det handlar om det största brott som begåtts mot mänskligheten, där skadorna och lidandet fortsätter att drabba människor ända in i det 21:a århundradet. Och det finns ingen matta som är stor nog för att sopa undan detta, sade Hilary Beckles i ett uttalande tidigare i år.
Handlar inte bara om pengar
Under det senaste decenniet har kraven på ersättning återkommit från Karibiens länder, men intensiteten har varierat beroende på olika regeringsskiften. Under åren har vissa av de nationella kommittéer som arbetar med frågan även fått minskade budgetar.
På senare tid har coronapandemin lagt stora delar av arbetet på is. Men Ras Bongo Wisely Tafari säger att rastafari-rörelsen är fast besluten att fortsätta kampen.
– Kraven på ersättning kommer inte att dö. Många tror att det bara handlar om pengar, men det stämmer inte. Det handlar om att de skador som den transatlantiska slavhandeln och slaveriet orsakade ska helas, säger han till IPS.
Låg prioritet
Caricom, vars medlemsländer har en samlad befolkning på 16 miljoner, har sammanställt en lista med krav som ställs på de tidigare kolonialmakterna. Ett av kraven är att de europeiska länderna formellt ska be om ursäkt för slaveriet och erbjuda skuldavskrivningar, ett annat att olika utvecklingsprogram ska finansieras för att ge stöd till efterlevande till de över tio miljoner afrikaner som fördes över till Karibien som slavar.
Regionen har samtidigt flera andra stora problem att hantera, däribland klimatförändringar och en minskande biologisk mångfald – och frågan om slaversättning hamnar därför ofta längre ned på de nationella regeringarnas prioriteringslistor.
Ras Bongo Wisely Tafari säger dock att hans organisation aldrig kommer att ge upp.
– Det är vårt ansvar att fortsätta våra förfäders kamp. Det finns inga snabba lösningar, men vi kommer inte att ge oss, säger han till IPS.
