”Mer än var tionde person som söker hjälp hos Stadsmissionen har egentligen rätt att få hjälp av samhällets välfärdssystem. Och mer än 15 procent av befolkningen i Sverige lever med låg ekonomisk standard.” Det säger säger Lotta Säfström talesperson Riksföreningen Sveriges stadsmissioner.
I dag släppte Riksföreningen Sveriges stadsmissioner sin Fattigdomsrapport 2021: De ohjälpta vid en presskonferens.
– Alla vill vi tro att i Sverige får människor den hjälp de behöver, när de behöver det. Att vår gemensamma välfärd finns där när livet brakar samman. Men på stadsmissionerna möter vi en annan verklighet.
– Vi möter människor som inte fått den hjälp de behöver och troligtvis har rätt till, säger Lotta Säfström, direktör Göteborgs stadsmission och talesperson för Riksföreningen Sveriges stadsmissioner.
I Sveriges stadsmissioners verksamhet, den som riktar sig till ekonomiskt utsatta personer, har elva procent av besökarna under perioden 2015–2020 varit ohjälpta. Rapporten visar att de ohjälpta – de som inte får stöd – inte heller syns i registrerade insatser. Därför saknas statistiskt underlag för gruppen.
– Vi möter många som inte får den hjälp de behöver och vi vet att det finns brister i offentlig statistik när det gäller särskilt utsatta grupper, säger Lotta Säfström.
Det ser Statistiska centralbyrån, SCB, också som ett dolt problem – att många som lever i särskild utsatthet inte syns i statistiken. Även regering själv lyfter fram det i sin uppföljningsrapport av Agenda 2030.
”Men ändå händer inget” enligt Sveriges stadsmissioner.
Sveriges stadsmissioner vill att regeringen tillsätter en omfattande kartläggning av fattigdomen i Sverige och kräver att:
● Regeringen bör i nära samarbete med det civila samhällets aktörer kartlägga fattigdomen med ett särskilt fokus på utsatta grupper.
● Regeringen bör ta fram en nationell fattigdomsstrategi med ett fokus på förebyggande insatser för att motverka fattigdom.
● Myndigheterna borde samordna sina insatser så att enskilda människor inte ”faller emellan” de olika välfärdssystemen.
Vem orkar lyssna på att mer än 15 procent av befolkningen i Sverige (det vill säga 1,5 miljoner människor) lever med låg ekonomisk standard? Ur rapporten Fattigdomsrapport 2021: De ohjälpta
På DN Debatt i dag skriver Sveriges Stadsmissioner:
”Vi undrar om socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) menar att vi ska acceptera stora brister i våra sociala trygghetssystem. Ska vi vara nöjda med att vi inte vet hur den ekonomiska utsattheten ser ut?”
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi hälsar via sin pressekreterare att han ”tyvärr inte har möjlighet att kommentera.”
Läs även:
Enpersonshushåll har svårast att betala räkningar
Att mäta fattigdom
• Låg ekonomisk standard
Hushållets disponibla inkomst ligger under 60 procent av medianvärdet i landet.
• Låg inkomststandard
Hushållets disponibla inkomst räcker inte för att betala nödvändiga levnadskostnader.
• Långvarigt ekonomiskt bistånd
När någon i ett hushåll har mottagit ekonomiskt bistånd under minst tio månader av året.
• Överskuldsatthet
När någon i ett hushåll har haft problem att betala sina räkningar så att skulden har hamnat hos Kronofogden.
• Materiell och social fattigdom
När ett hushåll inte har råd med utgifterna för minst fem av tretton utpekade poster. Det handlar till exempel om att inte kunna betala för oförutsedda utgifter, inte ha råd med tillräcklig uppvärmning av bostaden eller att delta i sociala aktiviteter som kostar pengar.
Källa: Sveriges Stadsmissioner
