I Libanons eluttag finns det ström i någon timme per dag – kanske. Diesel-backup är dyr och svajig. Men krisen innebär en boom för solenergin. ”Även om du inte har råd med ett solsystem som räcker dygnet runt, är det åtminstone du själv som avgör när du ska ha avbrott”, säger Carla Kassab i Beirut.
Det statliga elnätet i Libanon når nästan alla invånare, men har varit opålitligt i många år.
Kraften genereras av importerad olja, och de senaste månaderna har krisen eskalerat kraftigt. Nätbolaget EDL (Électricité du Liban) har knappt råd att köpa olja längre.
– EDL är i praktiken utslaget nu, i bästa fall får vi tre timmar per dag, säger Carla Kassab till TT.
Hon jobbar med Cedro, FN-organet UNDP:s satsningar på alternativ energi i landet, som delfinansieras av EU men länge pågått i motvind.
– När vi började rikta oss till industrin 2014 fick vi övertala dem att detta är bra för dem, att de sparar energi och pengar.
– Nu jagar de oss, ”snälla, kom och installera solceller” – och det har börjat även i hushållssektorn.
Dånande diesel
När EDL fallerar har hushållen länge vänt sig till ”mikronät”. Det är lokala elnät, i typfallet en stor dieselgenerator som står och dånar i grannskapet. Men även dessa får regelbundet slut på bränsle, eller går sönder. Och det är inte billigt. Mikronätsägarna kräver ofta betalt i dollar, eller tar svartmarknadspriser.
Mikronätens taxor kan variera starkt, särskilt eftersom det libanesiska pundet är hårt inflationsdrabbat. Officiellt är kursen låst till 1 500 pund per USA-dollar, men i praktiken måste libaneserna nu ge minst 10–15 gånger så många pund för varje dollar, skriver nyhetsbyrån Reuters.
– Även om du har nästan nedsläckt får du betala 1 miljon pund, säger Kassab i telefon till TT, som exempel på en aktuell månadsräkning för ett hushåll i hennes hemtrakter.
50 000 kronor
Beroende på kursen kan det alltså motsvara en svensk tusenlapp eller mer – oerhört mycket pengar för många libaneser.
Solkraftssystemen är inte heller billiga, eftersom de bygger på avancerad, importerad teknik. De består av paneler, en omvandlare som förvandlar energin till växelström, plus litiumbatterier för lagring under dygnets mörka timmar.
Ett sådant paket kan kosta från 50 000 kronor för ett hushåll. Priset gör det oåtkomligt för de flesta. Men efterfrågan ökar ändå lavinartat.
– Det handlar inte längre om pris. Det handlar om: Ska du ha el eller inte? säger Bassam Karam, som leder företaget Smart Power.
"Det är historiskt"
För mediebolaget Al Jazeera förklarar han att hans installatörer får 500 ansökningar i veckan, och inte ens hinner svara på alla.
– Jag skulle säga att det rusar rätt upp i skyn, det är historiskt. Och då underdriver jag nästan. På två veckor har vi trefaldigat vår personal.
Carla Kassab säger att många verkar ha råd trots den höga investeringskostnaden.
– Man blir förvånad, säger hon om folks tillgång till hårdvaluta.
Det finns en miljöaspekt, ”folk vill ha något mer hållbart”, som Kassab uttrycker det. Men hon beskriver det också som tillfredsställande för många att lirka sig ur de opålitliga operatörernas grepp, att skaffa sig kontroll i en kaotisk situation.
– När det nu nått även hushållen handlar det verkligen om en boom.
Fakta: Libanon – ett land i kris
Libanons ekonomi är i fritt fall, med hot om statsbankrutt och skriande behov av internationella krislån. Staten har beräknats vara den tredje hårdast skuldsatta i världen, relativt sett.
Tiotusentals jobb har gått förlorade och krisen har lett till omfattande brist på vatten, el, mediciner och fungerande kommunikationstjänster.
Katastrofen den 4 augusti 2020, då en jättelik hamnexplosion ödelade delar av huvudstaden Beirut, gjorde situationen etter värre. Smällen har beskrivits som en av de största i världshistorien, atombomber undantagna. Men försöken att utreda vad som låg bakom har blivit ännu ett slagträ i bråken inom landets styrande elit.
