2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå en ny ordningsvaktslag i Sverige, som ska ersätta den lag som gäller i dag och är från 1980-talet. Enligt utredningens förslag, som presenterades i maj i år, föreslås bland annat att ordningsvakter ska ges utökade befogenheter att transportera omhändertagna och gripna samt kroppsvisitera enskilda i identifieringssyfte. Något som nu får skarp kritik av Amnesty International Sverige.

Organisationen, som lämnade in sina synpunkter på utredningen i veckan, pekar på mycket oroande konsekvenser som förslaget kan komma att få. Att ge utökade befogenheter till ordningsvakter riskerar att missbrukas och kroppsvisitering i identifieringssyfte är en mycket ingripande åtgärd som ofta leder till rasprofilering och annan kränkande behandling, enligt Amnesty. Allt detta kan skada förtroendet för ordningsväsendet, samhällskontraktet och hela staten hos diskriminerade grupper.

— Ordningsvakter får med de nya förslagen ännu större del av det statliga våldsmonopolet, vilket är oroande eftersom det redan i dag finns indikationer på maktmissbruk och diskriminering från ordningsvakters sida. Amnesty ser med oro på utvecklingen och förväntar sig att förslagen nu granskas kritiskt, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare för Amnesty International Sverige, i ett pressmeddelande.

Amnesty understryker också att det tidigare har inkommit anklagelser om övervåld och rasprofilering från ordningsvakter gentemot personer av utomeuropeiskt ursprung. Ett ingripande som fick stor medial uppmärksamhet i Sverige var när en gravid kvinna avvisades från tunnelbanan vid Hötorget i Stockholm 2019. På klipp från händelsen som laddades upp på sociala medier syns hur ordningsvakter går hårt mot den gravida kvinnan och hon faller. Vittnen har bland annat sagt att kvinnan, som hamnade på sjukhus efter händelsen, släpades bort av flera vakter.

— Frågan om vilka som har mandat att utöva våld och under vilka förutsättningar är central för upprätthållandet av rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Huvudregeln är att staten har våldsmonopol, men i vissa mycket begränsade och strikt reglerade sammanhang kan våldsbefogenheten delegeras till andra aktörer. När nya befogenheter ges till privata ordningsvakter måste vi alltid fråga oss, överensstämmer dessa med de centrala rättsstatsprinciperna? Hur tillgodoses skyddet av den enskilda, i synnerhet eftersom det ofta är människor i stor utsatthet som kommer i kontakt med ordningsvakter? Hur säkerställs kraven på opartiskhet, ickediskriminering och ett respektfullt bemötande? Det säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty International Sverige.

Vidare är man kritisk till punkten om att ”främjande av tryggheten” ska vara en del av bedömningen i om ordningsvakter ska få användas. Trygghet är ett subjektivt begrepp och inte tillräckligt specifikt för att kunna uppfylla kravet på legalitet och förutsägbarhet, menar Amnesty, som pekar på vems trygghet som avses eller prioriteras och etablerade och diskriminerande föreställningar om vad som skapar otrygghet.

Positivt med längre utbildning

Men det finns också punkter som är positiva, enligt Amnesty. Bland annat förslaget om att förlänga utbildningen för ordningsvakter. Dock är en förlängning från dagens två till föreslagna fyra veckor inte i närheten av tillräckligt, enligt organisationen. För att ge ordningsvakterna de förutsättningarna som krävs för att utöva sitt yrke rättssäkert krävs bland annat en förstärkning inom utbildning om diskriminering och diskrimineringsgrunder, rasism och rasprofilering samt konflikthantering och självskydd.

Att det i det nya förslaget efterfrågas ett uttryckligt krav på att ordningsvakters ingripanden måste vara nödvändiga och stå i proportion till åtgärdens syfte, är också något som välkomnas. Amnesty har konstaterat brister vad gäller tillämpningen av just dessa principer när man tidigare har granskat enskilda fall där ordningsvakter har anklagats för övervåld eller rasprofilering.

Läs mer: Trakasserades konstant av polisen – JK ger Nour Habib rätt