Inom klimatforskningen är FN-panelen IPCC en tungviktare som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar.

Men sedan panelens första rapport 1991 har mängden observationer om klimatet ökat drastiskt – vilket innebär en utmaning för de experter som ska granska dess innehåll.

Som underlag till politiska beslut och riskbedömningar på lokal och regional nivå är den tillgängliga kunskapen om klimatförändringarnas effekter en nyckel till välinformerade beslut. Men då gäller det förstås att kunna skaffa sig överblick.

102 000 studier

För att motverka potentiella begränsningar kring hur många rapporter som kan utvärderas har forskare använt sig av maskininlärning, närmare bestämt textanalysverktyget Bert, för att granska 102 160 studier om klimatpåverkan på alla kontinenter. Underlaget har sedan använts för att ta fram en beviskarta, där klimatförändringarnas effekter jämförs med platsspecifika trender för mänsklig påverkan på yttemperatur och nederbörd.

Resultatet pekar på att trender kring temperatur och nederbörd åtminstone till viss del kan kopplas till mänsklig påverkan på klimatet på 80 procent av den globala landmassan (Antarktis borträknat). Här bor omkring 85 procent av världens befolkning, enligt studien som har publicerats i tidskriften Nature Climate Change.

Geografisk spridning

Det undersökta materialet visar att det finns stor geografisk variation när det gäller i vilken grad temperaturens och nederbördens effekter på mänskliga och naturliga system har studerats. I stora drag har klimateffekterna i höginkomstländer analyserats i större uträckning än i låginkomstländer.

Forskarna, som leds av Max Callaghan vid Mercator Research Institute on Global Commons and Climate Change i Tyskland, framhåller att även om deras databas är omfattande så är den varken komplett eller perfekt.

Vissa relevanta studier kan ha utelämnats medan andra kanske inte håller tillräckligt hög kvalitet. Dessutom analyseras bara studiernas sammanfattning (abstract). Slutsatsen är att maskininlärning inte kan ersätta mänskliga experter men forskarna anser ändå att metoden kan vara ett ”ovärderligt komplement” i en tid då klimatstudierna blir allt fler.

Användbar metod?

För Svante Björck, professor emeritus i kvartärgeologi vid Lunds universitet, är metodiken ny. Men han tror också att den kan fungera som ett komplement till de observationsdata och modeller som IPCC använder sig av.

”En styrka är att så många studier kan inkorporeras, även om den geografiska spridningen är lite ojämn, och en svaghet är att man enbart har använt sig av texten i abstracts”, skriver han till TT och fortsätter:

”Det kan säkert bli ett allt mer användbart sätt att analysera klimatförändringarnas orsaker och effekter om metoden förfinas.”