Fyra av tio personer i Sverige har eller har haft psykisk ohälsa, enligt en undersökning utförd av Folkhälsomyndigheten. I hela världen handlar det om nära en miljard människor. Under pandeminåret 2020 missade världens länder majoriteten av de mål som satts upp av Världshälsoorganisationen (WHO) för att minska psykisk ohälsa.
Under söndagen uppmärksammas psykisk hälsa över hela världen, under Världsdagen för psykisk hälsa. Det är ett ämne som är viktigare än någonsin efter en nära två år lång pandemin som har resulterat i att många människors psykiska hälsotillstånd förvärrats.
WHO har i samband med Världsdagen för psykisk hälsa släppt en rapport som visar hur arbetet går för att minska den mentala ohälsan runt om i världen – och resultaten är inte allt för muntra.
Några av de grupper som WHO pekar på har varit mest utsatta under pandemin är är hälsa- och sjukvårdspersonal, studenter, ensamboende samt personer som har lidit av psykisk ohälsa sedan tidigare.
Den ökning man sett av mental ohälsa under pandemin har bland annat att göra med restriktionerna mot spridningen av covid-19, samt att tillgången till vård har minskat under pandemin.
"Oerhört oroande"
Enligt WHO:s rapport är världen långt från att nå upp till några av de mål som satts gällande ett effektivt ledarskap för arbetet mot psykisk ohälsa, tillgången på lokala mottagningar för psykisk ohälsa, det förebyggande arbetet för att minska psykisk ohälsa samt informationsarbetet om psykisk ohälsa.
Under 2020 rapporterade bara 51 procent av WHO:s medlemsstater att deras policier om mental ohälsa var i linje med de mänskliga rättigheterna.
– Det är oerhört oroande att trots det uppenbara och ökade behovet av vård för mental ohälsa, som har blivit ännu mer akut under COVID-19-pandemin, möts de inte med de investeringar på området som behövs, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för WHO i ett uttalande.
– Vi måste ta hänsyn till, och agera på, detta och dramatiskt påskynda omfattningen av investeringar i psykisk hälsa. Det finns ingen hälsa utan en psykisk hälsa, säger han.
Ojämna resurser
Under de senaste sex åren har antalet hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med psykisk ohälsa ökat något världen över, från nio arbetare per 100 000 invånare till 13. Men fördelningen av dessa är väldigt skev mellan hög- och låginkomstländer.
I höginkomstländer är det 40 gånger fler som arbetar med psykisk ohälsa jämfört med låginkomstländer, utslaget på hela befolkningen.
Fakta: Mental ohälsa i Sverige
Sammanlagt 86 procent av befolkningen 16–84 år skattade sitt psykiska välbefinnande som gott eller mycket gott 2020
Gott psykiskt välbefinnande var ungefär lika vanligt bland män som kvinnor, men det var fler män som svarade att de hade ett mycket gott psykiskt välbefinnande.
Att uppge lätta psykiska besvär är vanligt i hela befolkningen. År 2020 var det totalt 41 procent av befolkningen 16–84 år som svarade att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dessa var det 6 procent som uppgav att besvären var svåra, resten svarade att de hade lätta besvär.
Bland kvinnorna var det närmare hälften, 49 procent, som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. Andelen bland männen var 33 procent.
Totalt 4 procent av befolkningen 16–84 år svarade att de fått diagnosen depression under det senaste året. Kvinnor i åldern 16–29 år svarade oftare att de fått denna diagnos jämfört med män i alla åldrar och jämfört med kvinnor i åldern 45 år eller äldre.
I befolkningen var det 7 procent av männen och 8 procent av kvinnorna 16–84 år som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2020. Allvarlig psykisk påfrestning kan indikera att man har ett psykiatriskt tillstånd. Andelen var högst bland unga 16–29 år (13 procent) och lägst bland äldre 65–84 år (4 procent).
Källa: Folkhälsomyndigheten