Tre pristagare får dela på årets Nobelpris i fysik – Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi. Forskarna har gjort viktiga upptäckter för att förstå jordens klimat.
Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann delar på ena hälften av priset, för att ha lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. Giorgio Parisi belönas för ”sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer”, skriver Kungliga Vetenskapsakademin (KVA).
Årets pris handlar enligt KVA om nya metoder för att beskriva komplexa system och att kunna förutsäga deras långsiktiga beteende. De är svåra att förstå, eftersom de kännetecknas av slump och oordning.
Grunden för dagens klimatmodeller
Syukuro Manabe har tittat på jordens klimat – ett komplext system av stor betydelse för mänskligheten – och visade hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan.
Han ledde under 1960-talet utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat, och var den förste att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor.
”På så sätt lade han grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller”, skriver KVA.
Förra året belönades Roger Penrose, Storbritannien, Reinhard Genzel, Tyskland, och Andrea Ghez, USA, för forskning som visar att de svarta hålen ute i universum faktiskt existerar på riktigt.
Fakta: Pristagarna
TT
Syukuro Manabe, född 1931 (90 år) i Shingu, Japan. Fil.dr 1958 vid University of Tokyo, Japan. Senior Meteorologist vid Princeton University, USA.
Klaus Hasselmann, född 1931 (89 år) i Hamburg, Tyskland. Fil.dr 1957 vid Georg-August-Universität Göttingen, Tyskland. Professor, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland.
Giorgio Parisi, född 1948 (73 år) i Rom, Italien. Fil.dr 1970 vid Sapienza Universitá di Roma, Italien. Professor vid Sapienza Universitá di Roma, Italien.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, med ena hälften gemensamt till Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann och andra hälften till Giorgio Parisi.
Källa: Kungliga Vetenskapsakademin
